Riksdagshuset: Kvinnorummet

Kvinnornas intåg och etablering i politiken har gjort vårt land så mycket bättre. När kvinnorna tar plats sker en samhällsutveckling, som gynnar alla. För det är bara tillsammans som vi kan fortsätta att värna och utveckla vår demokrati.

Ska kvinnor ha ett särskilt rum i Riksdagshuset? När Sverige fick en enkammarriksdag 1971 var 14 procent av ledamöterna kvinnor. Först i mitten på 1980-talet steg kvinnorepresentationen till över 30 procent. Vid den här tiden började många uppmärksamma att nästan all konst i riksdagen föreställde män och att verken ofta var gjorda av män. I en flerpartimotion krävde engagerade ledamöter att det på en central plats i Riksdagshuset skulle finnas konst som skildrar kvinnor i politiken. Kvinnorummet invigdes 1994, samma år som 75-årsjubileet av den kvinnliga rösträtten.

När den allmänna och lika rösträtten firas och det är 100 år sedan de första kvinnorna tog plats i riksdagen, fick Sverige sin första kvinnliga statsminister.

I det här rummet möter du kvinnor som tagit plats i politiken. Stanna till och lär känna Kerstin Hesselgren, Karin Kock, Karin Söder, Ingegerd Troedsson och deras medsystrar som gått till historien som pionjärer och inspiratörer.

Kvinnorummet återinvigdes med utökade berättelser, bilder och filmer i februari 2020.