accessibilityaddangle-leftangle-rightarrow-downarrow-leftarrow-rightarrow-upsound-activebookconfetti_arrow_leftconfetti_arrow_leftdocumentdownloademailexternalglobeLinkplayremovesearchsharestop-watch
Bild från tittskåpet som handlar om kampen för demokrati åren 1917-1918. Bild från tittskåpet som handlar om kampen för demokrati åren 1917-1918.

Textversion av tittskåpet Kampen

Textversionen av tittskåpet Kampen är en alternativ version för dig som har svårt att navigera eller ta till dig berättelsen via ljud och bild. Textversionen är också den version som erbjuds dig som inte har tillgång till en modern webbläsare.

Tittskåpen är en interaktiv upplevelse där du kan utforska och lyssna på olika delar från demokratins historia.

Kliv in i tittskåpet

Introduktion

Berättarröst:
Mellan 1917 och 1918 råder det hungersnöd och svält i Sverige. Mer än en miljon svenskar har emigrerat utomlands, spanska sjukan härjar och I Europa rasar första världskriget.

Missnöjet kokar och allt fler människor börjar organisera sig. Folket vill ha mat på bordet och bättre arbetsvillkor. Dessutom bli rösterna för allmän och lika rösträtt allt högre.

Sverige är sist ut i Norden, I Finland har kvinnor fått rösta sedan 1906 och även i Danmark och Norge har vid den här tiden kvinnor rätt att rösta.

Bröd

Ljud:
Man hör människor skandera: Här finns potatis och vi gå icke härifrån!

Stadsbild med röster och hästhovar som klapprar mot stengata, Stockholm, 1910-talet.

Berättarröst:
Södermalm, Stockholm, 5 maj 1917.

Ung kvinna:
Jag heter Gunhild Karlsson. Jag har tre barn och idag släpptes jag från häktet. Jag ska betala 400 kronor i böter. Det är mer än min årslön.  

Brottet? Jag stod utanför speceributiken på Södermannagatan i Stockholm. I veckor har vi gått utan mat. Det finns inte en enda potatis kvar i den här stan. Barnen har till och med slutat gnälla och jämra sig, de vet att det inte längre finns något att be om, vi har varken potatis, mjölk eller bröd. Kålrötter är det enda jag kan ge dem.  

En dag fick jag höra ett rykte. Specerihandlaren på Södermannagatan hade två kilossäckar med potatis. Vi blev snabbt många utanför hans affär.  

Jag ropade, hoppades och vädjade. Ville bara för en enda gång se mina barn i ögonen och se dem mätta. Lugna. Trygga.  

Bredvid mig i kön stod en flicka i 12-årsåldern. När specerihandlaren öppnade butiken rusade en man fram och drog i flickans fläta så att hon ramlade ur kön och han kunde ta hennes plats. En vuxen man mot ett barn. 

Jag fick ingen potatis. Det blev snabbt en våldsam stämning och polisen tog in mig för att ha uppviglat människor. Att jag som mor inte kan mätta mina barn, det är inget värdigt liv.  

Berättarröst:
Första världskriget rasade ute i Europa och matbristen var stor i hela landet. Sverige hade också drabbats av missväxt och våren 1917 fanns det inte en enda potatis i hela Stockholm.

Åtta timmars arbetsdag

Ljud:
Bygge, slammer, det lossas och lastas, hästkärror som kör förbi, arbetare som hojtar åt varandra, kedjor som lossar, skyfflar grus och sten.

Berättarröst:
Landsvägen, Katrineholm, juni 1917

Man (arbetare):
Det värker i ryggen, det värker i mina händer. Jag snörar av mig mina kängor och lägger mig i gräset en stund. Det är sen kväll och jag har arbetat sen tidig morgon.

Jag är inte gammal, men kroppen känns åldrig och sliten. Hur många fler lass med sten behöver jag skyffla innan landsvägsbron står klar. Det vet jag inte. Just nu tycks mig bygget oändligt.

En vän, bundsförvant och också han grovarbetare på bron, sade till mig idag att vi ska delta i demonstrationerna, att vi ska strejka med facket. Vi måste hävda vår rätt till åtta timmars arbetsdag. Ja, så säger han.

Det är oroliga tider, dåligt med mat, svält och revolutionen gör mig rädd. Familjen behöver mig och jag behöver mitt arbete för att kunna försörja oss. Det är oroliga tider.

Revolution och första världskriget

Berättarröst:
Vi befinner oss på Slottsbacken i Stockholm. Det är tisdagen den 5 juni 1917 och människor har samlats för att demonstrera mot svält och matbrist i det som senare ska benämnas som Hungerkravallerna.

Ljud:
Folkmassa som låter. Möts av burop och hejarop.

Vi går ut, ljud utanför riksdagen
Demonstration, man hör en folkmassa, högljutt.

- Storstrejk, storstrejk!
- Rysslands tsarvälde föll, nu är det vår tur att störta makten.
- Bröd och potatis åt folket.

Hästar som galopperar, polis och människor drabbar samman, skrik och spring.

Berättarröst:
Under hungerkravallerna försommaren 1917 skadades flera hundra demonstranter i sammandrabbningar med polis och militär. Den socialdemokratiske partiledaren Hjalmar Branting var själv på plats och försökte lugna situationen. Han lyckades inte och fick istället föras i säkerhet i skydd av polisen. Vare sig förr eller senare i historien har Sverige varit så nära en revolution. Rösträttsfrågan delade politiken i två läger, men efter hand som folkets uppror växte sig allt starkare lyckades politikerna enas om att införa allmän och lika rösträtt. Enligt många var det just det som hindrade en revolution från att bryta ut.

Storfinansen

Ljud:
Ett regnigt Stockholm 1918. En man som går i regnet. Fotsteg hörs. Människor och hästdroskor passeras.

Berättarröst:
Det är mitten på november 1918 och flera högt uppsatta män inom finans- och handelsvärlden är på väg till ett hemligt möte.

Här finns tändstickskungen Ivar Kreuger, NK:s grundare Josef Sachs, Skandiadirektören Karl Herlitz, företagsledaren Marcus Wallenberg, bankmannen Oscar Rydbeck och Aseachefen Sigfrid Edström. Snart är det votering i riksdagen och den politiska låsningen är total. Vänstern kräver republik och rösträtt åt alla och högern säger tvärt nej. 

Ljud:
Mumlande mansröster i ett rum. Steg som går mot trägolv, en dörr som öppnas och då blir mumlandet högre.

Finansman:
Vi måste diskutera vad vi kan göra för att hantera den politiska situationen vi befinner oss i. Vänsterns förslag är alldeles för radikalt. De vill inte bara störta vårt politiska system, de vill riva upp hela vår författning. Det kan vi inte låta ske. Men högern måste också ändra riktning. Annars får vi storstrejker, ja, till och med revolution. Det skulle driva oss i konkurs och fördärv. Våra affärsverksamheter skulle gå i graven. Men det handlar inte bara om affärerna förstås, vi måste påverka utan att underminera högerns förhandlingsposition.

Hoppet leder mig i denna stund, att vi gemensamt lösa denna mycket svåra situation.

Berättarröst:
Resultatet av mötet blev att en delegation med Marcus Wallenberg i spetsen som i hemlighet uppvaktade högerledarna för att betona vikten av en politisk uppgörelse. En månad senare gjorde riksdagen en överenskommelse om att Sverige skulle införa allmän och lika rösträtt.

Rösträtt för kvinnor

Berättarröst:
Den 2 juni 1918 hölls Sveriges första och enda demonstration för kvinnors rätt att rösta. Tusentals demonstranter gick från Järntorget till Heden i Göteborg. I täten tågade Frigga Karlberg, författare och en av den svenska rösträttsrörelsens allra tydligaste förgrundsgestalter.

Så här beskrev hon själv händelsen i tidningen Rösträtt för kvinnor som gavs ut två veckor efter demonstrationen:

Kvinnlig röst:
Det nej som vid årets riksdag beskärdes kvinnorna, var till såväl form som innehåll så kränkande, att en protest blev nödvändig. Redan före den utsatta tiden stodo stora skaror redo att sluta sig till tåget. Detta blev också av imponerande längd och ökades oavbrutet under vägen. I täten efter musiken bars F. K. P. R:s nya, vackra standar. Så följde styrelsen, främst fru Frigga Carlberg med d:r Gulli Petrini vid sin sida, och sedan kvinnor av alla åldrar, skilda samhällsklasser och olika politiska uppfattningar, alla enade i tanken på kravet: full medborgarrätt.

Tågets deltagare kunde utan överdrift uppskattas till tvåtusen och åhörarna på Heden, vilka rekryterades från den osedvanligt stora åskådarskaran, uppgick helt säkert till tre gånger detta tal.

Berättarröst:
Demonstrationen avslutades med att Frigga Carlberg läste upp ett förslag till resolution som slog fast att man skulle fortsätta protestera mot kammarhögerns avslag på kravet om kvinnlig rösträtt – det var både kränkande och inte värdigt en folkvald och lagstiftande myndighet som riksdagen.

Politikerna

Berättarröst:
Åren runt 1917 och 1918 gjorde folket gjorde sin röst hörd. Hungerkravallerna, demonstrationer och storstrejker – men också politiska förhandlingar och påverkansarbetet från finansvärlden. Tillsammans banade dom väg för riksdagens överenskommelse om allmän rösträtt.

Den 17 december 1918 gjordes en överenskommelse i riksdagen om att införa allmän och lika rösträtt. I det historiska ögonblicket höll socialdemokraten Hjalmar Branting ett anförande i kammaren.

Del av Hjalmar Brantings tal:
– Vi Socialdemokrater har för framtiden våra ideal utstakade längre bort än vissa, som det nu är fråga om att stadfästa i vår lagstiftning. Men det är en sak, en annan sak är att vi nu har möjligheter att dock komma fram till slutet på den stora långvariga kamp som ända sedan socialismens början här i landet och särskilt sedan hundra-nittio-talet för demokratiseringen.

Tema Demokratins genombrott:

Överenskommelsen om rösträtten