Demokratins utveckling - år för år (textversion)

1809: Det kungliga enväldet avskaffas 
Efter en tid av kungligt envälde arresteras kung Gustav IV Adolf i en statskupp i mars 1809. Han avsätts av riksdagen den 10 maj och landet är i kris. Ett nytt utskott i riksdagen, konstitutionsutskottet, får i uppdrag att arbeta fram en ny grundlag. Utskottet arbetar snabbt och intensivt och den nya regeringsformen antas av riksdagens fyra stånd redan den 6 juni 1809. Nu överförs mer makt till riksdagen.

Den 6 juni är sedan 1983 Sveriges nationaldag.

1810: Successionsordningen
Grundlag som bestämmer hur Sveriges tron ska ärvas. År 1810 valde riksdagen den franske marskalken Jean Baptiste Bernadotte till tronföljare efter Karl XIII, som var barnlös. Länge kunde tronen därefter, i enlighet med successionsordningen, endast ärvas av manliga ättlingar till Bernadotte, men 1978 och 1979 fattade riksdagen beslut om att ändra successionsordningen så att även kvinnor kan ärva tronen. När ändringen trädde i kraft 1980 blev prinsessan Victoria, född 1977, tronföljare och kronprinsessa av Sverige.

För att ändra en grundlag krävs två likalydande riksdagsbeslut med ett riksdagsval emellan.

1810: Justitieombudsman inrättas
Som första land i världen inrättade Sverige en Justiteombudsman, JO. Till JO kunde medborgarna vända sig med klagomål på myndigheterna. Den första justitieombudsmannen hette Lars Augustin Mannerheim.

1842: Folkskolan införs
Nu införs obligatorisk folkskola i Sverige för att alla barn ska få utbildning. Alla socknar och städer måste ha en skola med en utbildad folkskollärare. Staten var ansvarig för lärarutbildningen.

1866: Tvåkammarriksdagen införs
Fram till 1866 bestod Sveriges riksdag av de fyra stånden: adel, präster, borgare och bönder. Drivande i arbetet med att modernisera riksdagen är Louis De Geer som är justitiestatsminister, en titel som innebär att han är den högst rankade ledamoten i riksdagen.

Det gamla ståndssamhället har i praktiken försvunnit och tanken är att riksdagen bättre ska spegla det nya samhället. Resultatet blir en riksdag med två kamrar: första kammaren och andra kammaren. Nu börjar riksdagen sammanträda varje år.

Det är dock fortfarande många som varken får rösta eller bli invalda i riksdagen. Endast 6 procent av hela befolkningen har rösträtt, det vill säga drygt 20 procent av den manliga befolkningen.

1872: Gifta kvinnor får rätt att bestämma över sin ekonomi
En kvinna är på den här tiden myndig från 25 års ålder men gifter hon sig blir hon omyndig med sin make som förmyndare. Från och med 1872 får alla gifta kvinnor rätt att bestämma över sin egen inkomst.

1884: Den första motionen om kvinnlig rösträtt
Fredrik Theodor Borg 1825–1895, var tidigt förespråkare av kvinnors rösträtt och var den förste riksdagsman som motionerade om detta 1884.

1884: Myndighetsåldern för kvinnor sänks
Svenska kvinnor betraktas som omyndiga i många århundraden. Det är bara änkor som kan vara myndiga, så länge de inte gifter om sig. Men 1858 fattar riksdagen beslutet att ogifta kvinnor kan anmäla till domstol att de vill bli myndiga från 25 års ålder. År 1865 blir de automatiskt myndiga när de fyller 25, och 1884 sänks åldern till 21. Men detta gäller alltså bara ogifta kvinnor. När en kvinna gifter sig ställs hon under sin mans förmyndarskap. Det är först 1921 som även gifta kvinnor blir fullt myndiga, samma år som kvinnor får rösta i riksdagsvalet för allra första gången.

1890: Sveriges Allmänna Rösträttsförbund bildas 
Nu bildas Sveriges Allmänna Rösträttsförbund. Man arbetar främst för mäns politiska rösträtt men förbundet är öppet för alla. Drivande inom förbundet är liberaler. Bland annat arrangerar förbundet folkriksdagar. Det är stora sammankomster med valda deltagare från olika samhällsklasser och yrkesgrupper. Där planerar man kampanjer, strejker och argument för att vinna gehör för allmän och lika rösträtt till riksdagen.

1901: Värnplikt införs för män 
Värnplikten införs för män mellan 18 och 47 år. Ett nytt slagord i debatten om rösträtten börjar användas: ”En man – ett gevär – en röst!”. När staten kräver att alla män ska tjäna nationen, oavsett klass eller bakgrund, tycker många att man också ska ha rätt att rösta.

1902: Storstrejk för allmän och lika rösträtt
Över 120 000 personer strejkar i mitten av maj för att få allmän och lika rösträtt till riksdagens två kamrar. För att driva igenom rösträtt för män används den obligatoriska värnplikten som argument – ”En man – ett gevär – en röst!”. Förväntades man riskera livet för sitt land skulle också full medborgarrätt med rätt att rösta införas.

1903: Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt bildas 
I början av seklet läggs ett förslag fram i riksdagen som föreslår att gifta män ska ha två röster – en för sig själva och en för sin fru. Riksdagsman Carl Lindhagen svarar med att kvinnor borde ha en egen röst men det förslaget röstas ned.  Förslaget att gifta män ska ha två röster provocerar och är en anledning till att den organiserade kampen för den kvinnliga rösträtten startar.

Kvinnor från Fredrika Bremer-förbundet samlas för att samtala om förslagen och bestämmer sig för att bilda en kommitté på sju personer för att skapa en rösträttsrörelse för kvinnlig rösträtt. Några månader senare bildas Föreningen för kvinnans politiska rösträtt, FKPR, som senare 1903 byter namn till Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt, LKPR. Ledande personer är bland andra Anna Lindhagen, Lydia Wahlström och Anna Whitlock.

1909: Riksdagen beslutar att (nästan) alla män ska få rösträtt
Nu beslutar riksdagen om allmän rösträtt för män över 24 år som betalar skatt, har gjort värnplikten och som inte har varit omhändertagna av fattigvården eller suttit i fängelse. Det gäller i val till riksdagens andra kammare. Den odemokratiskt valda första kammaren blir kvar.

1909: Kvinnor får rösträtt och blir valbara till kommuner
Genom riksdagsbeslut 1907 och 1909 blir kvinnor valbara till stads- och kommunfullmäktige. 
Den första kvinnan som väljs in i stadsfullmäktige är Gertrud Månsson. Hon väljs in i Stockholms stad som är den stad vars valresultat blir färdigräknat först av alla.
En annan kvinna är Elisabeth Tamm som börjar sin politiska karriär i kommunalpolitiken. Här driver hon sociala frågor och som ägare till godset Fogelstad också jordfrågor. Elisabeth Tamm är vice ordförande i Julitas kommunalstämma från 1913 och blir Sveriges första kvinnliga ordförande i en kommunalnämnd (Julita) 1916. Elisabeth Tamm blir 1922 en av de fem första kvinnorna i riksdagen.

1911: Första valet med allmän rösträtt för män
I september 1911 hålls det första valet med kraftigt utökad rösträtt för män och med ett proportionellt valsystem. Tidigare hade endast 9 procent av hela befolkningen haft rätt att rösta, men andelen ökar nu till 19 procent. Att det inte blir fler som får rösträtt beror främst på att kvinnorna fortfarande är uteslutna och att rösträttsåldern är hög. Det ställs fortfarande krav på att de manliga väljarna ska ha gjort värnplikt och betalat sin skatt.

1912: Regeringen lägger fram förslag om kvinnlig rösträtt som röstas ned i riksdagen
Karl Staaffs regering lägger fram den allra första propositionen om kvinnlig rösträtt och valbarhet till riksdagen men den röstas ned i första kammaren.

I andra kammaren antas propositionen med 140 röster för och 66 emot, men i första kammaren röstas förslaget ned med 86 röster mot 58 och därmed faller den kvinnliga rösträtten.

1914: Bondetåget och borggårdskrisen
Efter valet 1911 blir Karl Staaff statsminister och bildar regering. Staaff vill hålla igen på utgifterna till försvaret och i stället satsa på sociala förmåner så att folk ska få det bättre. Samtidigt är det ökade motsättningar i Europa.

Regeringen beslutar att skjuta upp ökningar till försvaret i form av byggande av en pansarbåt. Detta innebär att man river upp ett beslut från en tidigare regering. Detta väcker stark kritik från högern och från kungen men även protester från folket. Försvarsvänliga föreningar bildas och kampanjer organiseras. Kulmen kommer med bondetåget, där 30 000 demonstranter visar sitt stöd för kungen som är en stark anhängare av ett starkt försvar. 
I ett tal på slottets borggård uttrycker kungen sitt stöd till folket och tar avstånd från den sittande regeringens försvarspolitik. Detta leder till att Karl Staaff avgår som statsminister.

Staaff anser nämligen att kungen bryter mot författningen i sitt tal. Utifrån ordalydelsen i regeringsformen från 1809 gör dock inte kung Gustaf V något fel men hans handling strider mot rådande praxis.

Parlamentarismens princip hade lidit nederlag.

1917: Genombrott för parlamentarismen
Nu kommer genombrottet för parlamentarismen, det vill säga principen att regeringen måste ha riksdagens stöd. Kungen förlorar i praktiken sin politiska makt.

Makten är enligt 1809 års regeringsform delad mellan kungen och riksdagen. Kungens uppgift är att styra landet och statsråden är hans rådgivare.

Hösten 1917 träffade kung Gustav V och den blivande statsministern Nils Edén en överenskommelse som blev en viktig förutsättning för Sveriges fortsatta demokratisering. I ett samtal med Edén lovade kungen att inte lägga sig i regeringens politik. Edén skulle få regera med riksdagens stöd, oberoende av kungens åsikter.

1918: Uppgörelse om kvinnlig rösträtt
På senhösten kallar regeringen in en urtima (extra) riksdag. Syftet är att justera de statsanställdas löner som sjunkit under krigsåren. I Europa pågår oroligheter. Första världskriget är nyligen avslutat men på flera håll i Europa har revolutioner brutit ut. Oron för att något liknande ska hända i Sverige ökar och trycket på att införa allmän och lika rösträtt för både kvinnor och män är högt.

Långa förhandlingar pågår hela dagen och långt in på natten. Eftersom riksdagen är extrainkallad kan man inte fatta beslut om kvinnors rösträtt vid sittande möte men till slut når man en överenskommelse om att beslut ska fattas vid den kommande ordinarie riksdagen nästa år: Sverige ska införa allmän och lika rösträtt.

1919: Första beslutet om kvinnlig rösträtt i riksdagen 
Nu fattas äntligen det första beslutet om kvinnlig rösträtt i Sveriges riksdag efter en hård kamp. Den 24 maj blir ett datum som firas av många av de lokala rösträttsföreningarna runt om i landet. Sverige får allmän och lika rösträtt som sista land i Norden.

1920: Sista riksdagsvalet med enbart manlig rösträtt
Den 28 september 1920 hölls det sista riksdagsvalet med enbart manlig rösträtt i Sverige. Den riksdag som valdes hade som sitt huvudsakliga uppdrag att upprepa föregående riksdagsbeslut om allmän och lika rösträtt. För en grundlagsändring krävdes nu som då att två riksdagar med mellanliggande val fattar identiska beslut.

I andrakammarvalet deltar drygt 55 procent av de röstberättigade männen.

1921: Andra beslutet om kvinnlig rösträtt i riksdagen
Den 26 januari fattar riksdagen det andra beslutet om kvinnlig rösträtt. Gifta kvinnor, som tidigare har stått under makens förmyndarskap, blir nu myndiga vid 21 år. 54 procent av befolkningen blir röstberättigade år 1921.

1921: Riksdagen inför möjlighet till rådgivande folkomröstningar
Samtidigt med den allmänna rösträtten inför Sverige möjlighet till rådgivande folkomröstningar. Den första hålls 1922 och får svenskarna att ta ställning i en mycket omdebatterad fråga: Ska alkohol förbjudas?

Efter den så kallade förbudsomröstningen hålls ytterligare fem nationella folkomröstningar i Sverige: om högertrafik 1955, pensionsfrågan 1957, kärnkraften 1980, EU-medlemskapet 1994 och införande av euro 2003.

Sedan 1980 har flera hundra rådgivande folkomröstningar hållits på lokal nivå i kommuner, regioner och landsting.

1921: Det första demokratiska riksdagsvalet med allmän och lika rösträtt
I september 1921 kan både män och kvinnor äntligen gå till valurnorna och rösta till första och andra kammaren. Nästan hälften av de röstberättigade kvinnorna röstar i valet 1921, och 62 procent av männen.

1922: De fem första kvinnliga ledamöterna träder in i riksdagen
När riksdagen öppnas i januari 1922 kan för första gången fem kvinnor träda in som ledamöter. Kvinnan är nu erkänd som politisk medborgare fullt ut. De fem kvinnorna representerar olika politiska riktningar.

Kerstin Hesselgren ingår i Liberala samlingspartiet och är den enda kvinnan som väljs in i första kammaren. Elisabeth Tamm väljs som liberal in i andra kammaren. När Liberalerna delas i två partier några år senare ställer båda sig utanför och betecknar sig som frisinnade vildar.

De övriga kvinnorna i andra kammaren är socialdemokraterna Agda Östlund och Nelly Thüring och högerns Bertha Wellin.

1922: Kraven på fullgjord värnplikt för rösträtt avskaffas
De så kallade ordentlighetsstrecken avskaffas successivt. Kravet på genomförd värnplikt för rösträtt för män tas bort detta år.

1933: Inkomst- och förmögenhetskraven till första kammaren tas bort
Det här året ändras valbarhetskraven till första kammaren. Nu gäller endast att man ska ha fyllt 35 år. Kraven på inkomst och ägande av fastighet till ett visst taxeringsvärde stryks.

1935: Lika pension
1935 års pensionslag innebär att mäns och kvinnors pensioner ska beräknas på samma sätt och att pensionsåldern blir könsneutral – 67 år för både kvinnor och män.

1937: Rösträtt även för intagna på fängelser och häkten 
Nu kan även de som sitter i fängelse rösta. 62 procent av befolkningen har nu rösträtt.

1944: Det blir lagligt att vara homosexuell
Nu blir det lagligt att vara homosexuell men det ska dröja ända till slutet av 1970-talet innan Socialstyrelsen stryker homosexualitet ur sjukdomsregistret.

1945: Rösträtten utökas ytterligare
Per Albin Hanssons regering lägger fram ett förslag som tar bort fler rösträttshinder. Nu får även personer som gått i konkurs och som får socialbidrag rösträtt.

Rösträttsåldern sänks samtidigt till 21 år och valmanskåren blir större. 68 procent av befolkningen har nu rösträtt.

1945: Krav på jämställda löner
Riksdagens samtliga kvinnliga ledamöter enas om en motion i vilken de kräver att lön ska utbetalas efter prestation och inte efter kön.

1947: Karin Kock blir Sveriges första kvinnliga statsråd
Kock som var professor i nationalekonomi var först konsultativt statsråd, sedan folkhushållningsminister i Tage Erlanders regering.

1948: FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna
FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna sägs vara världens mest översatta dokument. Den sex sidor långa texten har översatts till mer än 500 olika språk och dialekter.

Deklarationen består av 30 artiklar och den första artikeln lyder: ”Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De har utrustats med förnuft och samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av gemenskap.”

Deklarationen innehåller bland annat konventioner om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, avskaffande av rasdiskriminering och diskriminering av kvinnor med mera.

FN – Förenta nationerna – bildas efter andra världskriget 1945. Sverige blir medlem i organisationen 1946. Deklarationen antas av generalförsamlingen i Paris 1948.

I Sverige deltar för första gången hälften av befolkningen i valet.

1949: En ny tryckfrihetsförordning antas
Sverige fick 1766 världens första tryckfrihetsförordning, som följdes av flera andra. 1949 antas en ny tryckfrihetsförordning, som innehåller meddelarskydd och en början till lagen om hets mot folkgrupp.

1950: Sverige skriver under Europakonventionen 
Sverige skriver som ett av de första länderna under Europakonventionen som skyddar medborgarnas fri- och rättigheter. Europakonventionen undertecknas i november 1950 i Rom, Italien, av medlemsstaterna i Europarådet.

1951: Religionsfriheten utökas
Religionsfrihetslagen från 1951 ger svenska medborgare rätten att fritt gå ur Svenska kyrkan, utan att gå in i ett annat godkänt samfund. Statsråden måste inte längre vara kristna.

1953: Valbarhetsåldern till första kammaren sänks
Valbarhetsåldern till riksdagens första kammare sänks från 35 till 23 år.

1960: Lika lön för lika arbete
Arbetsmarknadens parter enas om att avskaffa de så kallade kvinnolönerna och ansluta sig till Internationella arbetsorganisationens konvention om jämställda löner.

1965: Rösträttsåldern sänks till 20 år
Nu sänks rösträttsåldern till 20 år i Sverige.

1968: Utlandssvenskar får rösta
Sedan 1968 har alla röstberättigade svenska medborgare som bosatt sig utomlands rösträtt till riksdagen oavsett hur länge de vistas utomlands.

Vid valet 2018 var 149 000 röstberättigade svenskar skrivna i andra länder och ungefär 30 procent av dem röstade i valet.

1969: Rösträttsåldern sänks till 19 år
Nu får även 19-åringar rösta i Sverige.

1971: Enkammarriksdag införs
Två stora parlamentariska utredningar under 1950- och 1960-talen konstaterar att flera demokratiska skäl talar för att riksdagen ska bestå av en kammare. Från och med nu kan medborgarna vid ett och samma val bestämma riksdagens sammansättning. Det nya valsystemet innebär att partierna får exakt så stor del av mandaten som de får av rösterna.

Regeln om att ett parti måste ha fyra procent av rösterna för att bli representerat i riksdagen är från den här tiden.

1971: Sambeskattningen tas bort
Nu införs i stället särbeskattning i Sverige. Tidigare hade äkta makar beskattats gemensamt. Det innebar att den som tjänade minst i äktenskapet beskattades lika mycket som den som tjänade mest. Det innebar att det ibland inte lönade sig att arbeta för den som hade sämre inkomst, oftast kvinnan i familjen. Reformen har kallats ”den största jämställdhetsreformen under ett halvt sekel”.

1974: Sveriges nuvarande regeringsform införs
Kungens politiska makt, som har varit avskaffad i praktiken, förvinner nu även formellt.

1974: Föräldrarförsäkring införs
Föräldrar får rätt att dela ledigheten vid barns födelse. Den tidigare försäkringen som infördes 1931 hade bara gällt mödrar.

1975: Rösträttsåldern sänks till 18 år
Riksdagen beslutar att rösträttsåldern ska sänkas från 19 till 18 år. 
72 procent av befolkningen har nu rösträtt.

1976: Utländska medborgare som är bosatta i Sverige får kommunal rösträtt
Under 1960- och 1970-talen väcks debatten om utländska medborgares eventuella rösträtt. 1976 ändras reglerna för de kommunala valen. Riksdagen konstaterar att kommunal rösträtt för utländska medborgare har demokratiska fördelar. Att efter en viss tid i landet få delta i allmänna val ökar delaktigheten i samhället.

Från och med det här året kan även personer utan svenskt medborgarskap rösta, om de bott i kommunen i minst tre år. I riksdagsvalet är dock kravet på svenskt medborgarskap kvar.

1977: Tillgänglighetskrav i vallokaler
Samhället börjar ställa högre krav på att vallokaler och allmänna lokaler ska vara tillgängliga för människor med funktionshinder.

1979: Sverige blir först i världen med att förbjuda alla former av barnaga
Riksdagen beslutar om ett förbud mot att slå eller använda våld mot barn.

1980: Lag om jämställdhet i arbetslivet och JämO införs
Den nya lagen förbjuder könsdiskriminering i arbetslivet och en ny myndighet, Jämställdhetsombudsmannen, inrättas för att se till att lagen följs.

1983: Alla yrken öppnas för kvinnor
Även inom försvaret kan nu kvinnor anställas och det gäller alla tjänster.

1985: 30 procent kvinnor i riksdagen
Andelen kvinnor i riksdagen överstiger för första gången 30 procent av ledamöterna.

1985: Karin Söder blir Sveriges första kvinnliga partiledare
Söder, som tidigare varit såväl utrikesminister som socialminister, efterträdde Thorbjörn Fälldin som ordförande för Centerpartiet.

1989: Begreppet omyndig försvinner ur lagstiftningen
Nu kan en person inte längre bli omyndigförklarad. Tidigare har en domstol kunnat besluta att en person som uppnått myndighetsåldern ska förklaras omyndig. Därmed har alla medborgare över 18 år rösträtt.

74 procent av befolkningen har nu rösträtt.

1990: Sverige ansluter sig till FN:s barnkonvention
Förenta nationernas (FN) konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den ofta kallas, antogs av FN:s generalförsamling den 20 november 1989 och Sverige ansluter sig året därpå. Barnkonventionens tanke är att ge alla barn oavsett bakgrund rätt att behandlas med respekt och att få komma till tals.

1991: Yttrandefrihetsgrundlagen instiftas 
Yttrandefrihetsgrundlagen instiftas för att skydda rätten att uttala sig i bland annat radio, tv och på internet.

1991: Första kvinnliga talmannen
Riksdagen får sin första kvinnliga talman, Ingegerd Troedsson (1929–2012). Hon var riksdagsledamot, biträdande socialminister och vice talman innan hon valdes till talman.

1993: Sametinget inrättas
I syfte att ta till vara den samiska minoritetens intressen inrättas nu Sametinget.

1994: Kampanjen ”Varannan damernas” 
Kampanjen Varannan damernas i valrörelsen bidrar till att över 40 procent av de invalda riksdagsledamöterna är kvinnor.

1995: Sverige går med i EU och deltar i valen till EU-parlamentet
Vid en folkomröstning om svenskt medlemskap i EU röstar 52,3 procent av svenskarna ja till medlemskap, medan 46,8 procent röstar nej. Trots att folkomröstningen är rådgivande råder politisk konsensus om att Sverige ska följa resultatet.

1995 blir Sverige medlem i EU. Svenska väljare får rösträtt i EU-parlamentsvalet och delar av riksdagens lagstiftande makt förs över till EU.

1995: Personval prövas för första gången
Väljarna kan nu på valsedeln kryssa den politiker som de särskilt vill ska komma in i riksdagen. Tanken är att väljarna ännu mer ska kunna påverka vilka ledamöter som tar plats i Sveriges riksdag.

Personval prövas första gången i valet till Europaparlamentet 1995 och i riksdagsvalet 1998.

1999: Sverige erkänner fem nationella minoriteter
Judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar erkänns som nationella minoriteter.

2001: Jämställdhetslagen förstärks
Arbetsgivare ska varje år kartlägga och analysera löner och anställningsvillkor för att upptäcka osakliga skillnader mellan kvinnor och män som utför likvärdigt arbete. Resultatet av kartläggningen ska redovisas i en handlingsplan för jämställda löner.

2005: Lagen om könsdiskriminering förstärks
I enlighet med tre EU-direktiv skärps förbud mot diskriminering bland annat inom socialförsäkringssystemet, för medlemskap i fackföreningar och vid handel med varor, tjänster och bostäder.

2009: Ny diskrimineringslag införs 
En ny diskrimineringslag införs för att motverka negativ särbehandling på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.

2011: Regeringsformen omarbetas
Regeringsformen omarbetas vilket bland annat innebär ett stärkt skydd mot diskriminering på grund av sexuell läggning och integritetsintrång.

2018: Samtyckeslagen införs
Enligt lagen blir det förbjudet att ha sex med en person som inte uttryckligen sagt ja eller aktivt visat att den vill delta. Det krävs inte längre att gärningspersonen har använt sig av våld eller hot.

2020: Barnkonventionen blir svensk lag
Domstolarna ska från den 1 januari beakta FN:s barnkonvention från 1989 i mål som rör barn.

2022: Fira demokratin!
I januari är det 100 år sedan de fem första kvinnorna klev in i riksdagen och Sveriges riksdags har firat demokratin i ett jubileum mellan 2018 och 2021.