accessibilityaddangle-leftangle-rightarrow-downarrow-leftarrow-rightarrow-upsound-activebookconfetti_arrow_leftconfetti_arrow_leftdocumentdownloademailexternalglobeLinkplayremovesearchsharestop-watch
fira 100 år

100 sätt att fira demokratin

För hundra år sedan beslutade Sveriges riksdag om att införa allmän och lika rösträtt. Det tycker vi är värt att fira! Här hittar du 100 olika sätt att uppmärksamma, förkovra dig i, engagera dig i eller bara fira demokratin!

1

1. Fika demokratin!

Sedan länge har vi samlats över en kaffe för att prata och diskutera. Under kampen för kvinnors rösträtt var kafferep och kaffekalas ett sätt att mötas. Där kunde kvinnor prata vardagsliv och politik utan männens insyn.

Efter valet 2018 bjöd talmannen partiledarna på fika under talmansrundorna. Fikastunden uppmärksammades som en viktig del i politiskt arbete och förhandlingar. 

På samma sätt förde rösträttsrörelsen sin kamp runt om i landet för hundra år sedan – genom att samla sig runt kafferep och kaffekalas och diskutera viktiga politiska frågor. 

Sverige har en lång tradition av att samla sig runt fikabordet. På många arbetsplatser är trefikat en institution och fikar gör vi i samband med uppvaktningar och firanden eller bara för att ta en liten paus.

Kanelbullar, majskrokar, baklava eller chackry. Alla kan fika. Uppmärksamma demokratin 100 år genom att bjuda in till en fikastund! Fika i mindre grupp eller digitalt. Dela gärna bilder eller recept i sociala medier. Tagga #firademokratin

21 har firat detta

2. Lär dig fem årtal från riksdagens tidslinje om demokrati

Demokratin har vuxit fram genom många stora och små beslut. Föreningar, enskilda medborgare, partier och politiker har format demokratin fram till våra dagar. Mycket av detta kan du ta del av på riksdagens tidslinje för demokratins utveckling i Sverige. 

Tidslinje

Läs igenom tidslinjen från 1809 fram till våra dagar. Notera fem särskilt viktiga årtal. Lär dig årtalen och händelserna utantill.

Håll en presentation där du presenterar årtalen för andra. Jämför: Har ni valt olika årtal? Varför har ni valt just dessa? Eller så kan du förstås bara berätta om dina nyvunna demokratikunskaper för en vän eller familjemedlem.

3. Forska om lokala rösträttskämpar och demokratiska förebilder

Det finns otroligt spännande okända historier att upptäcka i landets hundratals arkiv och museer. Kontakta någon lokal kulturhistorisk institution och börja gräva: Vilka rösträttsföreningar, politiker och enskilda personer har kämpat för rösträtt och demokratisk utveckling där du bor? Vilka var de, vad gjorde de och vilka källor lämnade de efter sig?

Exempel på ställen där du kan söka:

  • Kommunarkiv
  • Regionarkiv
  • Länsmuseer
  • Enskilda lokala arkiv och museer
  • Hembygdsföreningar
  • DigitaltMuseum

Dela med dig av dina fynd: Tagga #firademokratin och lägg ut forskningsresultaten på Instagram eller något annat socialt medium.

FILM

4. Gå med i en förening – genom att organisera dig med andra kan du också påverka

Den svenska demokratin har i stor utsträckning formats av ett starkt och aktivt föreningsliv. Under senare delen av 1800-talet bildades nykterhetsrörelsen, fackföreningar, frikyrkosamfund, kvinnorörelsen, bildningsförbund och andra föreningar. Alla hade en gemensam grund – människor gick samman för att ställa krav på ett bättre och mer rättvist samhälle. Genom att organisera sig kunde människor tillsammans arbeta och kämpa för samma mål. Då, precis som i dag.

Vad är du intresserad av? Gå med i en lokal förening och fira föreningsfriheten och din rätt att få engagera dig i vad du vill. Det är ett kännetecken på demokratisk frihet.

5

5. Lär dig mer om alla människors rättigheter

FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna arbetades fram på kort tid efter det andra världskrigets slut. Förenta nationernas förbund bildades 1945 och redan 1948 enades de 50 medlemsstaterna om FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna.

FN:s rättighetsförklaring är tänkt att fungera som en universell norm. Fri- och rättigheterna gäller i princip för alla stater, folkgrupper och individer, oavsett tid och plats. Deklarationen inleds med dessa ord:

”Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De har utrustats med förnuft och samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av gemenskap.”

Därefter följer 30 artiklar, som punkt för punkt lägger fast de fri- och rättigheter som alla stater ska erkänna, skydda och tillämpa i praktiken.

Svenska medborgares fri- och rättigheter skyddas i praktiken genom Europakonventionen, svensk grundlag och särskild lagstiftning som förbjuder exempelvis diskriminering, våldsbrott och slaveri. 

Ta reda på mer om de mänskliga rättigheterna: Vilka rättigheter ingår i FN-deklarationen? På vilket sätt kan du se spår av dessa rättigheter i den svenska demokratin?

Läs mer:

Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De har utrustats med förnuft och samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av gemenskap

FN:s deklaration för mänskliga rättigheter

6. Diskutera rösträttsåldern i Sverige

I vissa delar av världen, som till exempel Kuba, Nicaragua och vissa delar av Storbritannien är rösträttsåldern 16 år, medan man i Samoa, Singapore och Oman måste vara 21 år för att rösta.

Är det rätt att rösträttsåldern är satt till 18 år i Sverige? Diskutera frågan med någon i din närhet.

7. Kika in i tittskåpet och lär dig mer om rösträttskampen

Tittskåpen är virtuella utställningar med dramatiserade berättelser från demokratins genombrott. Här kan du lära dig mer om kampen för rösträtt, våra folkrörelser och de första kvinnorna i riksdagen. Till varje tittskåp finns en lärarhandledning med förslag på uppgifter och övningar.

I tittskåpet Kampen gestaltas den spännande tiden kring demokratins genombrott, präglad av debatt, förändrade könsroller och tidvis revolutionära stämningar.

Tittskåp – Kampen

8. Undersök demokratin i ett annat land

Demokratier kan utformas på väldigt många olika sätt. Se till exempel på USA: De har en vald president med stor verkställande makt, endast två stora partier i kongressen och 50 delstater med rätt att stifta egna lagar. Ett helt annat system än i Sverige, med andra ord. I Schweiz fattar folket regelbundet lokala beslut genom folkomröstningar. Det förekommer sällan i Sverige.

Undersök hur demokratin fungerar i något annat land i världen.

Exempel på frågor:

  • Hur fungerar valsystemet? Undersök exempelvis rösträttsålder, hur ofta landet håller allmänna val och om valen är representativa eller bygger på majoritetsval.
  • Hur många partier sitter i landets parlament, och vad kallas parlamentet?
  • Har parlamentet en eller flera kammare?
  • Hur stor andel kvinnor har plats i parlamentet?
  • Hur högt var valdeltagandet i det senaste valet?
  • Finns det åsikts- och yttrandefrihet samt pressfrihet?

Försök att sammanfatta det du lärt dig: Vilka är de största likheterna och skillnaderna om du jämför med den svenska demokratin?

9. Skriv och skicka in ett utkast till motion till riksdagen

Riksdagsledamöter kan lägga fram förslag till beslut i form av motioner. En motion är ett skriftligt förslag som först behandlas i något av riksdagens 15 utskott innan det avgörs genom omröstning i riksdagens kammare.

Medborgare som inte är invalda i riksdagen kan inte skriva egna motioner, men det är tillåtet att kontakta riksdagsledamöterna med idéer och utkast, som riksdagsledamoten sedan får ta ställning till.

Gör så här:

  • Skriv ned några frågor som du är engagerad i och vill påverka.
  • Välj ut den allra viktigaste frågan.
  • Skriv förslaget: Börja med en tydlig formulering som beskriver vad riksdagen borde besluta. Skriv därefter en motivering med fakta och argument som ger stöd för förslaget.
  • Skicka in ditt utkast till en av riksdagens 349 ledamöter. Välj gärna en ledamot från valkretsen där du bor eller en ledamot som är särskilt intresserad av just den fråga som du valt ut. 

Bra jobbat! Du har använt dig av din åsikts- och yttrandefrihet och samtidigt stärkt kontakten mellan folket och de förtroendevalda politikerna.

Mer information:

10

10. Spela rösträttspelet

Rösträttsspelet från 1910 lär dig om rösträttskampen, från bildandet av Föreningen för Kvinnans Politiska Rösträtt år 1902 och fram emot en då ännu okänd framtid.

11. Lär dig riksdagens fem uppgifter

Riksdagen har fem grundläggande uppgifter, bland annat att besluta om lagar och om budget. Vilka är de andra tre uppgifterna?

12. Gör en egen opinionsundersökning

Opinionsundersökningar används för att undersöka vad allmänheten tycker om olika frågor. Undersökningarna används dessutom ofta för att påverka. Om många människor exempelvis anser att sjukvården bör förbättras, så kommer politikerna sannolikt att lyssna till opinionen. Annars kanske de inte vinner väljarnas röster i kommande val.

Gör så här:

  • Välj ut en fråga där du skulle vilja se en förändring. 
  • Fråga ett större antal människor som också berörs av frågan om deras åsikt. Håller de med?
  • Sammanställ svaren och lämna över till de politiker eller andra makthavare som ansvarar för frågan. Du kan också lämna undersökningen till massmedierna för att nå ut med budskapet till fler.
13

13. Sätt upp affischutställningen Ja, må den leva!

Sprid kunskapen om hur Sverige blev en demokrati. Det finns en affischutställning som kan skrivas ut eller beställas gratis från riksdagen. Det är 11 stycken affischer som du kan skriva ut i A3- eller A2-storlek. Du kan också kostnadsfritt beställa en utskrift i formatet A3. Till utställningen hör också en pdf med bakgrundsinformation – den bör hänga intill utställningen. 

Skriv ut utställningen:

Affischutställning: Ja, må den leva!

14. Anordna en 100-årsmiddag

Fira demokratin genom att duka bordet för galamiddag. En festmåltid med vit duk och flera rätter. Dokumentera och lägg ut i sociala medier. Tagga #firademokratin. 

FILM

15. Följ kamp och kalas på Facebook

På Facebook finns gruppen Kamp och kalas där medlemmarna diskuterar aktiviteter med koppling till Sveriges demokratijubileum 2018–2022. Söker du samarbeten? Eller vill du tipsa om något ni har på gång?

Kamp och kalas på Facebook 

Bakom gruppen står projektet Demokrati100, Riksdagens demokratijubileum och Kommittén Demokratin 100 år.

16. Jämför demokrati med exempelvis diktatur – vad är skillnaden?

Lista fem saker som kännetecknar en demokrati och fem saker kännetecknar en diktatur och fira att Sverige är ett av de mest demokratiska länderna i världen!

17. Läs tidningar

Tryckfrihet är helt avgörande för en levande demokrati. I den svenska tryckfrihetsförordningen står följande:

”Tryckfriheten syftar till att säkerställa ett fritt meningsutbyte, en fri och allsidig upplysning och ett fritt konstnärligt skapande.”

I Sverige finns drygt 100 dags- och kvällstidningar, som publiceras dagligen eller flera gånger i veckan. Dessutom finns flera tusen tidskrifter. Många finns både i pappersform och digitalt.

Genom att läsa tidningar och tidskrifter skaffar du dig kunskaper och hänger med i politiken och samhällsdebatten, vilket i sin tur bidrar till en starkare demokrati.

Vissa tidningar kan du helt eller delvis läsa gratis på nätet, andra får du betala för. På biblioteket kan du kostnadsfritt ta del av tidningar och tidskrifter både i tryckt och i digital form. 

14 har firat detta
18

18. Se utställningen ”Ja må den leva!” utomhus i Stockholm

I Gamla stan i Stockholm visas demokratins historia i sexton skyltfönster längs Mynttorget och Västerlånggatan. Här kan du bekanta dig med människorna som kämpade för allas rätt till rösträtt och inflytande och även läsa om demokratins samtid och framtid.

Mynttorget: Ja, må den leva!

19. Fundera över hur demokratin ser ut när du är gammal

Nu har du lärt dig hur det ser ut i dag! Hur borde demokratin utvecklas? Fundera över hur demokratin kanske ser ut när du själv blivit äldre. Dela dina tankar – gärna i sociala medier. Tagga #firademokratin

20. Följ Sveriges riksdag via sociala medier

Du kan läsa om och diskutera riksdagens arbete via olika sociala medier. Det som publiceras där kan läsas av alla och räknas också som allmänna handlingar. Det är en följd av den svenska offentlighetsprincipen, som garanterar medborgarnas rätt till insyn i politiken och den offentliga sektorns arbete.

Följ riksdagen eller talmannen via någon kanal på sociala medier. Därmed bidrar du till att hålla dig själv informerad och stärker samtidigt insynen i det demokratiska arbetet!

Sociala medier på riksdagens webbplats

21. Läs på om ett aktuellt ämne i ett utskott

Innan ett ärende beslutas i riksdagen så bereds det i ett av utskotten. Alla ärenden kan man följa från förslag till lag på riksdagens webbplats.

Läs mer om aktuella ämnen: 

Utskotten & EU-nämnden på riksdagens webbplats

22

22. Leta efter spår av rösträttskämpar där du bor

Kampen för allmän och lika rösträtt bedrevs över hela landet, genom intresseföreningar, partiorganisationer och i massmedier. 

Vilka spår har rösträttskämparna lämnat i närheten av där du bor? Sök efter statyer, minnesplaketter, gatunamn och andra historiska lämningar. Du kan även undersöka om ditt länsmuseum eller lokala arkiv har fotografier, brev eller föreningshandlingar som vittnar om vägen fram till demokratins genombrott.

Tips: Dela dina fynd via sociala medier! Tagga #firademokratin

23. Lär dig mer om yttrandefrihetsgrundlagen

Yttrandefrihetsgrundlagen, den yngsta av Sveriges fyra grundlagar, stiftades 1992. Lagen reglerar rätten att uttrycka åsikter och sprida information via exempelvis radio, tv, mobilnät och internet. Tillsammans med tryckfrihetsförordningen reglerar yttrandefrihetsgrundlagen medborgarnas och massmediernas informationsfriheter.

Läs nedan angivna delar av lagen på nätet och besvara frågorna. 

Yttrandefrihetsgrundlag (1991:1469) på riksdagens webbplats

Frågor:

  • Vad innebär yttrandefriheten? (se 1 kap)
  • Vad säger lagen om censur? (se 1 kap)
  • Vem bestämmer vad som ska sändas i ett visst program? (se 3 kap)

Yttrandefriheten enligt denna grundlag har till ändamål att säkra ett fritt meningsutbyte, en fri och allsidig upplysning och ett fritt konstnärligt skapande. I den får inga andra begränsningar göras än de som följer av denna grundlag.

Yttrandefrihetsgrundlag (1991:1469)

24. Vilka händelser tycker du själv har påverkat dagens demokrati mest?

Demokratin i Sverige kom inte till över en natt. Det var en lång rad förändringar och beslut som ledde fram till den demokrati vi har i dag.

  • 1809 avskaffade man till exempel det kungliga enväldet, och mer makt fördes över till riksdagen. Men ett demokratiskt samhälle kännetecknas inte bara av val och folkvalda utan även vilka mänskliga rättigheter invånarna i ett land har. 
  • 1948 antar Sverige FN:s deklaration om mänskliga rättigheter.
  • 1979 förbjuds alla former av barnaga och 1999 erkänner Sverige fem nationella minoriteter.

Vilken reform eller vilket beslut tycker du har påverkat dagens demokrati mest? Utgå från tidslinjen och dela gärna i sociala medier. Tagga #firademokratin

Tidslinje

25. Träffa lokalpolitiker

Demokrati och politik handlar mycket om personliga möten och samtal. I Sveriges 290 kommuner finns över 35 000 förtroendevalda. De flesta jobbar ideellt med politiken på fritiden. Endast ett fåtal kommunalråd har avlönade tjänster.

Du kan träffa lokalpolitiker i många olika sammanhang: på partimöten, under öppna möten i kommunfullmäktige och nämnder och i samband med kampanjmöten och andra politiska evenemang. Sedan pandemin bröt ut hålls förstås många möten i stället digitalt och på distans. Har du en specifik fråga att diskutera kan du även kontakta politikern och be om ett enskilt möte.

Ta chansen och träffa en lokalpolitiker! Enklaste sättet är att följa politikerna eller deras parti via sociala medier. Du kan också se vad partierna har på gång via deras respektive webbplats. 

26. Agera på orättvisor i samhället

Nästa gång du uppmärksammar en orättvisa i samhället, kontakta ansvarig politiker och kräv förändring. 

27

27. Utmana dina vänner på demokratiquiz

Hur många rätt får du i demokratijubileets quiz om demokratin? Dela ditt resultat i sociala medier och utmana samtidigt dina vänner.

Det finns tre quiz om demokrati och demokratins genombrott. Svårt? Alla svar finns någonstans på webbplatsen.

Testa dina kunskaper om demokrati

28. Se ett demokratiseminarium på nätet

Firandet av demokratin har bland annat bestått i seminarier, där forskare, lärare, elever och politiker har samlats för att diskutera och lära av varandra. Du kan se flera av seminarierna på nätet.

Några exempel på riksdagens webbplats:

Se fler:

Seminarier

29. Stärk elevdemokratin

I skollagen står bland annat följande:

  • ”Barn och elever ska ges inflytande över utbildningen.”
  • ”Elevföreträdare och övriga elever ska ges tillfälle att under skoltid behandla frågor av gemensamt intresse.”

Demokratins idéer och metoder ska alltså gälla även i skolan.

Några saker ni kan göra för att stärka elevdemokratin och elevinflytandet:

  • Inrätta elevråd med representanter från alla klasser.
  • Håll regelbundna klass- och elevråd som diskuterar och fattar beslut om gemensamma frågor.
  • Utse elevskyddsombud.
  • Kommunicera det ni beslutar till alla elever på skolan, men också till vårdnadshavare, skolpersonal, politiker och massmedier.
  • Utbilda er: Lär er mer om vilka rättigheter och skyldigheter som gäller för skolans elever. Lär er att hålla möten, omröstningar och dokumentera det ni gör genom minnesanteckningar och protokoll.
  • Samarbeta med andra elevråds- och ungdomsorganisationer, både lokalt och på nationell nivå.

30. Ta reda på hur demokratin fungerar i EU

Du vet väl om att du som är 18 år och svensk medborgare inte bara har rösträtt till kommuner och regioner i Sverige utan också till Sveriges riksdag men även EU-parlamentet. Det är värt att fira!

Läs mer om hur demokratin fungerar i EU:

Sveriges riksdags webbplats för EU-information

31

31. Kika in i tittskåpet och lär känna riksdagens första kvinnor

Tittskåpen är virtuella utställningar med dramatiserade berättelser från demokratins genombrott. Här kan du lära dig mer om kampen för rösträtt, våra folkrörelser och de första kvinnorna i riksdagen. Till varje tittskåp finns en lärarhandledning med förslag på uppgifter och övningar.

Under många hundra år var det bara män som fick syssla med politik. Det dröjde ända till 1921 innan de första kvinnorna tog plats i Sveriges riksdag. Det skedde efter Sveriges första demokratiska riksdagsval, där såväl kvinnor som män hade rösträtt och dessutom kunde väljas som politiska representanter.

I tittskåpet De första kvinnorna lär du känna de fem kvinnliga pionjärerna i riksdagen: Kerstin Hesselgren, Elisabeth Tamm, Bertha Wellin, Agda Östlund och Nelly Thüring. 

Tittskåp – De första kvinnorna

32. Sök pengar till ett ideellt projekt

Många som arbetar för att förändra och förbättra samhället jobbar ideellt, utan ersättning i form av lön. Men många gånger krävs det ändå pengar för att få något gjort.

Kanske vill du driva ett projekt för ungdomar i din kommun eller starta upp en mötesplats. Undersök vilka möjligheter som finns i din kommun eller region för att stötta ett sådan projekt. Många kommuner har särskilt avsatta pengar som enskilda personer eller föreningar kan söka. Det finns även EU-stöd och resurser som kan sökas från statliga myndigheter som Kulturrådet, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor med flera. Dessutom finns många fonder och stiftelser som delar ut stipendier och projektpengar, för att inte tala om alla företag och andra tänkbara sponsorer.

Sök pengar och använd dem till ett samhällsförbättrande projekt!

33. Ordna en bokcirkel

Det är roligare att läsa tillsammans med andra! Starta en bokcirkel med kompisar, bekanta eller kanske med hjälp av ditt lokala studieförbund eller bibliotek.

Läs den fullmatade antologin Demokratins framtid, där ledande forskare ger sin syn på demokrati och demokratiska processer. I fokus står demokratins tillstånd i dag och med detta som utgångspunkt tecknas också olika framtidsscenarier.

Läs ett kapitel åt gången, diskutera de ämnen som står i fokus och resonera utifrån egna erfarenheter: Hur har demokratin utvecklats under senare tid, och vad kan vi förvänta oss av framtiden?

Boken kan beställas i tryckt format eller laddas ned:

Beställ antologin Demokratins framtid

34. Lär känna dina lokala riksdagsledamöter

Alla riksdagsledamöter kommer från någon av Sveriges 29 geografiskt indelade valkretsar. På riksdagens webbplats kan du filtrera fram ledamöter som kommer från valkretsen där du bor (ditt län, eller del av ett visst län). 

Läs mer om just dina riksdagsledamöter. Du kan bland annat lära dig om deras partitillhörighet, utbildning, tidigare arbeten och nuvarande uppdrag i riksdagen. Kolla vilka motioner de har skrivit och i vilka ämnen.

Kanske dyker det upp frågor eller idéer som du tycker att riksdagen borde jobba med? Kontakta då någon av ledamöterna på riksdagens webbplats.

Ledamöter & partier på riksdagens webbplats

35

35. Skicka ett rösträttsvykort

Ett verktyg i den demokratiska kampen under 1900-talets början var rösträttsvykorten. Vykorten trycktes i stora upplagor med porträtt och texter av rösträttskämpar från skilda tider och olika delar av landet. Så här löd budskapet från författaren Ann Margret Holmgren på hennes kort:

”Kvinnan behövs vid valet av representanter och rättvisan fordrar att också hon får full medborgarrätt. En viktigare fråga finns i närvarande stund inte för oss kvinnor – knappast heller för samhället.”

Ta del av fler rösträttsvykort, skriv ut och skicka som hälsning till någon som du vill påminna om vikten av en levande demokrati! Du kan söka själv eller leta på:

Kvinnors kamp för rösträtt – Fotografier på Göteborgs universitetsbiblioteks webbplats 

Eller så kan du förstås skapa ett eget, rykande färskt demokratikort. Dela det gärna på sociala medier – tagga #firademokratin.

36. Skapa en medborgarbudget

Statsbudgeten omfattar cirka 1 000 miljarder kronor och en genomsnittlig svensk kommun hanterar ungefär 1 miljard kronor årligen. Det är i huvudsak skattemedel, pengar som medborgare och företag betalar för att finansiera välfärden och andra delar av den offentliga sektorn.

Genom att skapa en så kallad medborgarbudget kan du själv lära dig mer om den offentliga ekonomin och lämna synpunkter på hur skattemedlen bör fördelas mellan olika verksamheter. 

Sök på nätet efter ”medborgarbudget” för att lära dig mer om hur arbetet fungerar. 

Mer om medborgarbudget:

Medborgarbudget på Sveriges kommuner och regioners webbplats 

37. Intervjua en äldre person om demokratins historia

De som i dag är pensionärer har upplevt stora delar av den moderna demokratins historia och utveckling. Intervjua en släkting eller bekant som är äldre än 70 år. Exempel på frågor att ta upp:

  • Vilka partier fanns när du var ung?
  • Hur såg det ut med massmedier och journalisternas bevakning av politiken?
  • Minns du första gången du röstade?
  • Var du med i några föreningar eller folkrörelser?
  • Jämför din ungdomstid med i dag: Nämn några stora samhällsförändringar som har påverkat politiken och det demokratiska systemet.
  • Vilka blev politiker när du var ung? Ser det likadant ut i dag, eller vad har förändrats?

FILM

38. Gå på guidad visning i riksdagshuset - hemifrån!

Den svenska demokratins centrum är riksdagshuset i Stockholm. I vanliga fall är riksdagen öppen för allmänheten i form av visningar, studiebesök och möjlighet att lyssna på debatter i kammaren.

Men det går också utmärkt att besöka riksdagen på distans. Sätt dig bekvämt till rätta och gå på en digital guidad visning.

Upplev riksdagen! på riksdagens webbplats

FILM

39. Vilka är de största utmaningarna mot svensk demokrati?

Se filmen där statsvetarna Katarina Barrling och Sören Holmberg berättar om demokratins utmaningar, folkstyrets dilemman och framtida utveckling. Vad tycker du? Dela gärna dina tankar i sociala medier. Tagga #firademokratin

40. Ta reda på var tingsplatser och sockenstämmor fanns där du bor

För tusen år sedan, på järnåldern, fanns inte staten Sverige. Landet var uppdelat i ett antal landskap med egna lagar, domstolar och lagmän (domare). Till tingsplatser över hela landet kom fria män och kvinnor och förde fram sin mening. Det var dock bara de jordägande männen som fattade beslut och skipade rättvisa, och bara män fick rösta. 

Under medeltiden tillkom bystämmor, sockenstämmor och städernas rådstugor som andra tidiga kanaler för folkviljan. Spår av dessa fördemokratiska mötesplatser lever ännu kvar i dagens kommuner, regioner, landsting och tingsrätter. Tingen och stämmorna var inte demokratiska i dagens mening. Endast jordägande och fria män deltog i beslut. Fattiga och socialt utstötta saknade möjlighet att göra sina röster hörda. Många människor skulle förbli tysta, ja nästan osynliga, under ytterligare tusen år.

Tingsplatser finns nästan överallt i vårt land. Ta reda på var det fanns en tingsplats nära där du bor. Om du vill kan du fotografera platsen och dela i sociala medier. Tagga #firademokratin

41. Samla namnunderskrifter

Namninsamlingar är en klassisk metod för påverkan och opinionsbildning. 

Gör så här:

  • Skriv ned ett antal samhällsfrågor där du vill se förändring.
  • Välj ut den allra viktigaste frågan.
  • Skriv ned ett förslag: Börja med en tydlig formulering som beskriver vad som borde göras och vem som ska göra det. Skriv därefter en motivering med fakta och argument som stöd för ditt förslag.
  • Samla in namnunderskrifter. Du kan samla in underskrifter både på papper och via olika tjänster på nätet.
  • När insamlingen är klar: Lämna in listorna till de politiker eller andra makthavare som bestämmer om den fråga ni vill påverka.

42. Läs regeringsformen – grunden för vårt statsskick

Sveriges statsskick bygger på fyra grundlagar. Regeringsformen beskriver hur landet ska styras, vilka demokratiska rättigheter medborgarna har och hur den offentliga makten ska fördelas.

Det är nog inte så många som har läst regeringsformen. Nu kan du bättra på statistiken: läs regeringsformens första och andra kapitel på nätet.

Kungörelse (1974:152) om beslutad ny regeringsform på riksdagens webbplats

Besvara följande frågor:

  • Från vem eller vilka utgår den offentliga makten i Sverige?
  • Vilka grundläggande mål gäller för den offentliga verksamheten i Sverige?
  • Vilka är medborgarnas grundläggande fri- och rättigheter?
  • Under vilka förutsättningar kan dessa fri- och rättigheter begränsas?

Läs mer:

Grundlagarna på riksdagens webbplats

43. Dyk ner i statistiken om allmänna val

Statistiska centralbyrån (SCB) har siffror och statistik över alla demokratiska val i Sverige. Här kan du bland annat undersöka valdeltagande, resultat för olika partier och mycket mer. 

Exempel på frågor att besvara:

  • Hur ser valdeltagandet ut i din kommun, jämfört med andra kommuner?
  • Hur har valdeltagandet utvecklats historiskt?
  • Vilka skillnader finns i valdeltagande mellan olika väljargrupper? (Jämför exempelvis män och kvinnor, yngre och äldre, eller utrikes och inrikes födda väljare.)

Hitta statistik på SCB:s webbplats

44

44. Se utställningen Fira demokratin på turné

Utställningen Fira demokratin visas runt om i landet under 2019–2022. Besök utställningen när den visas i närheten av där du bor. Ta del av historien bakom den allmänna rösträttens genomförande och lär dig mer om hur gräsrötter och politiker tillsammans har format vår demokrati.

Demokratiutställning på turné

45. Bli politiker

Sveriges representativa demokrati bygger i hög grad på partipolitik. Partierna samlar människor med liknande åsikter, formar program, bildar opinion och deltar i beslutsfattandet. 

Vill du också jobba för ett bättre samhälle? Gå med i ett parti, lär dig mer om politik och demokratiska metoder och jobba tillsammans med andra engagerade personer. Vem vet, kanske kommer du själv ta plats i riksdagen en vacker dag?

Mer information:

Så arbetar partierna på riksdagens webbplats

Dela ditt firande i sociala medier under hashtaggen #firademokratin

46. Hylla din demokratihjälte

Finns det någon person i din närhet som gjort något extra bra för demokratin i samhället? Tala om det för personen och dela gärna i sociala medier om personen är bekväm med det. Tagga #firademokratin

47

47. Gör en lokal demokratiutställning

Affischutställningen ”Ja, må den leva” berättar historien bakom beslutet om allmän och lika rösträtt. Utställningen kan laddas ned och sättas upp var som helst – i klassrummet, biblioteket eller på arbetsplatsen.

Ladda ned och skriv ut materialet:
Affischutställning: Ja, må den leva!.

Komplettera utställningen med lokala inslag: berättelser om rösträttskämpar där du bor, viktiga beslut, folkrörelser, föremål och annat som ni kan hitta i litteratur eller i arkiv och museer. 

48

48. Följ riksdagens talman Andreas Norlén på Instagram

Ända sedan 1600-talet har det funnits talmän som leder och organiserar riksdagsarbetet. Efter det senaste valet 2018 valdes Andreas Norlén till talman.

Följ talmannens arbete via Instagram. Det ger dig en god insyn i riksdagens arbete – och även spännande glimtar från demokratins historia!

talman.andreas.norlen på Instagram

49. Låna och läs en bok om demokratins utveckling i Sverige

Folkbiblioteken har starka anknytningar till såväl folkrörelser som demokrati. Låna en bok om demokratins utveckling på ditt lokala bibliotek. Det är bra både för din egen bildning, för bibliotekens utlåning och för demokratins framtid!

Det finns mycket att läsa. Några förslag:

  • Barrling Hermansson, Katarina & Holmberg, Sören (red.) (2018). Demokratins framtid. [Stockholm]: Sveriges riksdag
  • Breen, Marta (2019). Kvinnor i kamp: 150 års kamp för frihet, jämställdhet, systerskap!. [Stockholm]: Natur & Kultur
  • Holgersson, Ulrika & Wängnerud, Lena (red.) (2018). Rösträttens århundrade: kampen, utvecklingen och framtiden för demokratin i Sverige. Göteborg: Makadam förlag i samarbete med Riksbankens jubileumsfond
  • Ohlsson, Per T. (2019). 1918: året då Sverige blev Sverige. [Stockholm]: Albert Bonniers Förlag
  • Teleman, Sara (2016). Rösträtt för kvinnor. LL-förlaget

50. Prova offentlighetsprincipen – ta del av allmänna handlingar

Om du vill ta reda på vad som händer i din skola, hos polisen eller hos någon annan myndighet så har du rätt att begära ut allmänna handlingar. Du kan till exempel ta reda på vilka ansökningar som har kommit in till en viss myndighet, vilka beslut som fattats eller hur myndigheten har använt våra skattepengar under den senaste tiden.

Rätten att ta del av handlingar gäller hos myndigheter och vissa bolag inom staten, kommunerna och regionerna. Handlingen måste vara inskickad till myndigheten eller skapad av någon som arbetar där. Du har rätt att ta del av handlingen på plats eller som en kopia på papper. Många myndigheter brukar också lämna ut handlingarna via e-post.

Gör så här:

  • Bestäm först vilken myndighet du vill kontakta och vilka handlingar du ska begära ut.
  • Kontakta myndigheten genom e-post, telefon eller ett personligt besök. 
  • Beskriv vilka handlingar du vill ta del av. Det kan till exempel vara ”dagens post”, ”tillstånd för kameraövervakning i min kommun” eller ”årets budget”.

Tips: Om du inte vet vilka handlingar du vill se kan du titta i myndighetens diarium. Det är ett register över myndighetens handlingar. Hos vissa myndigheter kan du söka i diariet på nätet.

Vissa handlingar kan dock vara hemliga enligt bestämmelser i offentlighets- och sekretesslagen. Om handlingarna inte kan lämnas ut så ska myndigheten berätta för dig vilka regler som förhindrar ett utlämnande.

Klar? Bra jobbat! Du har nu testat offentlighetsprincipen, en grundsten i Sveriges demokratiska statsskick. 

51. Läs antologin Rösträttens århundrade

I den här antologin lär du dig mer om bakgrunden till beslutet om allmän och lika rösträtt, utvecklingen under 1900-talet och framtiden. 

Antologin ges ut av Riksbankens jubileumsfond med ett förord av riksdagens förre talman Urban Ahlin.

Ladda ner Rösträttens århundrade som pdf.

52

52. Se monologen om pionjären Kerstin Hesselgren – på Youtube

I samband med talmannens vårmiddag 2019 framförde skådespelaren Cecilia Kyllinge en nyskriven monolog där hon gestaltar en av riksdagens kvinnliga pionjärer – Kerstin Hesselgren.

Hur kändes det att vara riksdagsledamot och kvinna under denna brytningstid när såväl könsroller som den politiska maktordningen förändrades i grunden? 

Kerstin Hesselgren - En monolog om kvinnors inträde i rikspolitiken.

53. Jämför Sveriges riksdag med parlament i andra stater

Alla demokratiska stater har ett parlament med minst två partier. Men det finns väldigt många olika sätt att organisera parlamentet. Ett bra sätt att fördjupa kunskaperna om Sveriges demokratiska system är att jämföra med andra stater.

Gör så här:

  • Välj ett eller flera andra länder som jämförelseobjekt.
  • Sök och jämför fakta om exempelvis följande:
    • Antal kammare i parlamentet
    • Antal partier
    • Andel kvinnor i parlamentet
    • Rösträttsålder
    • Spärrar för småpartier                                                 

Använd tillförlitliga och relevanta källor. Tips: IPU Parline (på engelska) samlar officiella data om parlament från hela världen.

54. Skriv en motion till en förening där du är medlem

Demokratin växte fram ur folkrörelsernas och föreningslivets mylla. I folkrörelserna organiserade sig människor för att tillsammans åstadkomma förändring. Föreningslivet har dessutom alltid varit en plats för demokratisk skolning: Där har hundratusentals svenskar lärt sig hur man röstar, debatterar och väljer representanter (föreningens styrelse).

I dag är 75 procent av befolkningen över 16 år medlem i en eller flera föreningar. Så sannolikheten är ganska stor att även du är föreningsmedlem. 

Som föreningsmedlem kan du påverka föreningens arbete på många sätt: Du kan diskutera med styrelsen, skriva egna motioner med konkreta förslag och delta i debatter och samtal på de möten i föreningen som är öppna för alla medlemmar. 

Ta reda på mer om vad just din förening jobbar med. Fundera sedan över någon eller några frågor som du vill utveckla. Skriv en motion och skicka in den till styrelsen! Grattis – nu har du bidragit till att hålla föreningslivet levande, vilket också stärker den svenska demokratin.

Så här skriver du en motion:

Föreningen – Motioner

Är du inte medlem i någon förening. Börja då med punkt 4 Gå med i en förening

55. Lär dig mer om hur en lag stiftas

Visste du att Sverige i lag förbjöd barnaga 1979? Det är ett av många riksdagsbeslut som utvecklat den demokratiska värdegrunden i vårt land. Andra viktiga lagar har exempelvis gällt kvinnors rätt till självbestämmande, avskaffandet av diskriminerande villkor för att få rösta, regler om religionsfrihet och mycket mer.

Varje lag som stiftas följer demokratins process med öppna diskussioner, utredningar och granskningar för att slutligen nå fram till omröstning och beslut i kammaren.

Läs om hur lagar stiftas: 

Beslutar om lagar på riksdagens webbplats

56

56. Instagramma ett skyltfönster från demokratiutställningen

I Gamla stan i Stockholm visas utställningen ”Ja, må den leva! Demokratin uti hundrade år” i sexton skyltfönster längs Mynttorget och Västerlånggatan. Gör ett besök, studera skyltfönstren och lär dig mer om människorna som kämpade för allas rätt till rösträtt och inflytande.

Välj ut ett av skyltfönstren, ta en bild och lägg ut det på Instagram eller något annat valfritt socialt medium. Tagga med #firademokratin

Mynttorget: Ja, må den leva!

57. Ordna en demokratifika

Fika med en person som du tror inte delar dina åsikter. Försök inte övertala, utan försök förstå personen och få hen att förstå dig. Att ha olika åsikter och få uttrycka dem är en del i en fungerande demokrati.

58. Prata om demokratins framtid med ett barn

Barnen är framtidens medborgare och makthavare. Det dröjer några år innan de kan delta i sitt första val eller själva bli valda till politiska ämbeten. Men FN:s barnkonvention, som även gäller som svensk lag, ger uttryckligen alla barn åsikts- och uttrycksfrihet samt rätten att bli lyssnade till när vuxna fattar beslut som rör minderåriga.

Så, vad tycker då de yngre om demokratins framtid och det politiska system där de tillsammans med andra ska forma samhället? Prata med ett barn i familjen eller i din närhet: Hur skulle de vilja ha det?

Exempel på frågor att ta upp:

  • Vad tycker du fungerar bra i dagens samhälle? (Diskutera exempelvis skolan, fritiden, situationen i världen, aktuella nyheter.)
  • Vad känns oroande eller problematiskt? Vad borde ändras i samhället?
  • Vilka ska bestämma när stora frågor i samhället ska förändras? Hur ska besluten fattas och av vem?
  • Vem eller vilka ska sedan se till att besluten utförs?
  • När du blir vuxen: Vad skulle du vilja göra för att skapa ett bättre samhälle för dig själv, för familjen och även för andra?

Tips: Spara intervjun i ett förseglat kuvert. Plocka fram och läs när personen du intervjuat har fyllt 18!

59. Gör din röst hörd

Rätten att uttrycka sin åsikt och demonstrera är grundläggande i vår demokrati. Yttrandefriheten innebär att du har rätt att säga vad du tycker utan att riskera att begränsas, straffas eller censureras. 

Många uttrycker sin åsikt genom att gå i demonstrationståg. Om du skulle demonstrera, vad skulle du vilja lyfta upp? Gör ett eget plakat! Fota gärna och dela i sociala medier. Tagga #firademokratin

60. Kontakta en förtroendevald politiker

Genom att kontakta en förtroendevald politiker kan du stärka demokratin och i bästa fall även åstadkomma förändring. Du kan göra det på olika nivåer: 

  • Kommunfullmäktige ansvarar för lokala frågor som grundskola, gymnasium, äldreomsorg, socialtjänst och stadsplanering.
  • Regionfullmäktige ansvarar bland annat för sjukvården och kollektivtrafiken.
  • Riksdagen stiftar lagar, beslutar om statsbudgeten och kontrollerar statsförvaltningen, där bland annat polisen, Arbetsförmedlingen och försvaret ingår.
  • EU-parlamentet sysslar bland annat med frågor som rör frihandel, miljö, fiske och jordbruksstöd.

Skriv ned några frågor som du vill ha svar på eller där du önskar förändring. Ta reda på vilken politisk nivå som hanterar just din fråga. Kontakta en förtroendevald politiker på rätt nivå och framför ditt ärende. Grattis! Du har just bidragit till att öka det folkliga engagemanget och stärkt kontakten mellan folket och politikerna.

Fördjupning:
Den representativa demokratin

61

61. Gör som LKPR-kvinnorna: Lär dig att hålla tal och håll sedan tal för demokratin

När kvinnorna tog plats i politiken efter den allmänna och lika rösträttens införande behövde också kvinnorna skolning i politiskt arbete. På medborgarskolan i Fogelstad tränades kvinnor i att hålla tal och debattera. Skolan drevs av några av de första kvinnorna som tog plats i Sverige riksdag efter valet 1921. Kerstin Hesselgren och Elisabeth Tamm var två av de drivande som också hade platser i riksdagen.

På skolan övade man sig i muntlig framställan, mötesteknik, psykologi och etik. Allt för att göra kvinnorna rustade för att kunna ta platser som politiker och förtroendevalda i kommuner, regioner och Sveriges riksdag.

Gör som kvinnorna på Fogelstad. Skriv ett tal för en fråga du brinner för och öva in talet. Det kan vara kort eller långt. Om du vill kan du också spela in talet och lägga ut i dina sociala medier.

Tagga #firademokratin

62. Arrangera en studiecirkel

Bildningsrörelsen växte fram parallellt med de stora folkrörelserna. Väckelse-, nykterhets- och arbetarrörelsen jobbade alla med att utbilda sina medlemmar, så att de bättre kunde ta till vara sina intressen och samtidigt leva upp till det omgivande samhällets förväntningar.

Studiecirkeln kännetecknar bildningsrörelsens pedagogiska värdegrund. Cirkeln bygger precis som demokratin på jämlik delaktighet, delat ansvar och en öppen och fri diskussion.

Starta en egen studiecirkel, eller gå med i en befintlig! På så sätt för du vidare bildningsrörelsens demokratiska värderingar.

Exempel på ämnen och vidare läsning:

Tips: Gör en studiecirkelplan med 6–10 träffar där ni utgår från materialet som finns under Fördjupning i menyn.

63. Ordna ett familjeråd

Demokratins idéer och värderingar ska prägla alla delar av samhället. I regeringsformen står det bland annat så här:

”Det allmänna ska verka för att demokratins idéer blir vägledande inom samhällets alla områden samt värna den enskildes privatliv och familjeliv. [– – –] Det allmänna ska verka för att alla människor ska kunna uppnå delaktighet och jämlikhet i samhället och för att barns rätt tas till vara.”

Genom att ordna ett familjeråd kan vuxna och barn tillsammans diskutera och fatta beslut som gäller hela familjen. Det kan exempelvis gälla enklare frågor som veckans matsedel eller gemensamma aktiviteter på helgen. Kanske vill ni ha gemensamma regler för skärmtid – samma för vuxna och barn, så klart?

64. Sjung eller recitera rösträttskantaten från 1911

Elfrida Andrée var Sveriges första kvinnliga organist samt dirigent och tonsättare. Hon var även verksam i Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt (LKPR). Till en internationell rösträttskongress för kvinnor som arrangerades av LKPR i Stockholm 1911 komponerade Elfrida en rösträttskantat till text av författaren och historikern Sigrid Leijonhufvud. Musikstycket framfördes vid flera tillfällen under de kommande åren.

Recitera eller sjung texten – kanske tillsammans med din kör?

Lyssna på kantatet framfört av Upplands nations damkör Discordia:

Rösträttskantat nr 2 på Soundcloud

65

65. Ta reda på mer om folkomröstningar i Sverige

Demokrati betyder folkstyre. Ett sätt att följa folkets vilja är att ta reda på hur de ställer sig i olika frågor genom folkomröstningar. En folkomröstning i Sverige är i regel rådgivande och politikerna kan välja att följa eller besluta mot folkets vilja.

I Sverige har vi haft sex stycken folkomröstningar. Ta reda på vilka frågor som folkomröstningarna gällde och vad resultatet blev.

Om folkomröstningar på riksdagens webbplats.

66

66. Fördjupa dig i folkrörelsernas historia

Folkrörelsernas historia går i många stycken hand i hand med demokratins utveckling. Läs fördjupningen Folkrörelser och lär dig mer om utvecklingen från förindustriella kollektiv till dagens nätverk och globala sociala rörelser. 

Folkrörelser

Gör en framtidsspaning: Kommer demokratin och folkrörelserna att utvecklas tillsammans även i framtiden? Vilka är framtidens folkrörelser och hur kommer de att påverka folkstyret?

67. Testa dina kunskaper med Demokratikollen

Övningen Demokratikollen är anpassad för elever i årskurs 4–6 och bygger på innehållet i tidslinjen över demokratins historia.

Testa dina kunskaper: Har du koll på viktiga årtal och milstolpar? Övningen kan genomföras enskilt, i par eller i grupper. 

Utforska demokratin förr, nu och i framtiden/Övningar

68. Lär dig mer om successionsordningen

Successionsordningen är den äldsta av Sveriges fyra grundlagar. Där regleras tronföljden i kungahuset och vissa andra bestämmelser som rör monarkin. Läs successionsordningen på nätet och besvara frågorna. 

Successionsordning (1810:0926) på riksdagens webbplats

Frågor:

  • Vilka personer har rätt till den kungliga svenska tronen och därmed också tjänsten som Sveriges statschef?
  • Vilka regler gäller för prinsarna och prinsessorna?
  • Vem var Johan Baptist Julii av Ponte-Corvo, som nämns i lagen?

69. Lämna ett medborgarförslag

Den lokala demokratin och politiken hanterar frågor som ofta ligger oss allra närmast i vardagen. Det kan gälla kvaliteten i äldreomsorgen, hur skolan fungerar eller osäkra cykelvägar på väg till idrottsplatsen.

Många kommuner har infört en möjlighet för alla kommuninvånare att lämna in egna förslag till fullmäktige. Så ta chansen!

Gör så här:

  • Ringa in en eller flera frågor där du har förslag på saker som kommunen borde göra.
  • Surfa in på kommunens webbplats och sök efter medborgarförslag eller medborgarinitiativ. Du kan även fråga kommunen via telefon eller e-post om de tar emot medborgarförslag.
  • När du har tagit reda på reglerna för medborgarförslag i din kommun skriver du ned ditt förslag och skickar in det. Rutinerna skiljer sig åt mellan olika kommuner.
  • Invänta svaret! Var beredd på att det kan ta lite tid. Många gånger måste frågan utredas innan den kan besvaras.

Tips: Om din kommun inte tar emot medborgarförslag kan du undersöka andra sätt att påverka. Vissa kommuner har synpunktshantering. Många har allmänhetens frågestund eller liknande i fullmäktige. Du kan även kontakta en eller flera politiker direkt och lämna ditt förslag. Kanske tar de det vidare i partiet och ända upp i fullmäktige.

70. Jämför din kommuns styre med riksdagen

Sveriges kommuner och regioner styrs liksom riksdagen genom representativ demokrati. Vart fjärde år utser väljarna politiker från olika partier som sedan fattar beslut om och styr över olika samhällsfrågor.

På Valmyndighetens webbplats kan du se hur många platser som finns i kommunfullmäktige i just din kommun. Där ser du också vilka partier som är representerade och hur många platser varje parti har.

Jämför riksdagen med kommunen där du bor: Vilka likheter och skillnader kan du se i valresultatet från 2018? Vilka partier har fler eller färre platser procentuellt i din kommun, jämfört med riksdagen?  Om du bor i Falun får du titta på resultatet från omvalet 2019!

Valpresentation 2018 på Valmyndighetens webbplats

71

71. Surfa in till tittskåpet ”Folkrörelserna”

Tittskåpen är virtuella utställningar med dramatiserade berättelser från demokratins genombrott. Här kan du lära dig mer om kampen för rösträtt, våra folkrörelser och de första kvinnorna i riksdagen. Till varje tittskåp finns en lärarhandledning med förslag på uppgifter och övningar.

Tittskåpet Folkrörelserna berättar om hur människor gick samman för att arbeta för gruppens intressen och folkrörelsernas gemensamma mål: ett rättvisare samhälle med allmän och lika rösträtt. 

Tittskåp – Folkrörelserna

72. Uppmärksamma de mänskliga rättigheterna

Läs på om vilka mänskliga rättigheter vi har, till exempel genom att läsa FN:s deklaration om mänskliga rättigheter. Välj vilken mänsklig rättighet du tycker är viktigast och skriv ett inlägg om det på sociala medier. Använd gärna hashtaggen #firademokratin

FN:s arbete för mänskliga rättigheter och demokrati

73. Ställ en fråga

Frågor är ett bra sätt att lära sig nya saker. Dessutom är frågor ett instrument för demokratisk insyn och granskning.

Många kommuner och regioner har allmänhetens frågestund då kommunens invånare kan ställa frågor om skolan, sjukvården och andra områden som politikerna styr över. Riksdagens ledamöter kan genom interpellationer och frågestunder informera sig om regeringens arbete, granska och belysa problem.

Om din kommun och region tar emot frågor från allmänheten kan du hitta information om vilka regler som gäller på kommunens eller regionens webbplats. Du kan inte ställa egna frågor till statsråden i regeringen, men du kan alltid kontakta en riksdagsledamot och be honom eller henne att ta upp frågan med regeringen.

74. Tipsa en journalist

Många stora nyheter börjar som tips från allmänheten. Genom att kontakta redaktionen på en tidning eller radio- eller tevekanal kan du uppmärksamma journalisterna på samhällsfrågor och nyheter som de inte kände till.

Den som vill kan lämna tipset anonymt. Tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen har bestämmelser om meddelarfrihet, källskydd och tystnadsplikt. Det innebär att journalisten som tar emot ett tips inte får avslöja din identitet, om du säger att tipset ska vara anonymt. Anställda i den offentliga sektorn kan också tipsa massmedierna utan att deras arbetsgivare får efterforska vem som lämnat ut uppgifterna. 

Gör så här:

  • Ta reda på vilka nyhetsmedier som bevakar händelser på orten där du bor. Undersök både press, radio och teve och eventuella digitala medier. Kolla med ditt bibliotek om du behöver hjälp.
  • Kontakta redaktionen via telefon, e-post eller sociala medier. Vissa redaktioner har även anonyma tipstjänster på sin webbplats. 
  • Förklara nyhetsvärdet: Beskriv varför just denna nyhet eller fråga är värd att uppmärksamma just nu. 

Tips: Om du ska kontakta många massmedier samtidigt kan du skriva ett pressmeddelande. Skicka pressmeddelandet via e-post till redaktioner och enskilda journalister. Kom ihåg att skriva ut tydliga kontaktuppgifter, så att redaktionen kan kontakta dig med frågor.

75

75. Ta reda på mer om de fem första riksdagskvinnorna

De fem första kvinnorna som tog plats i riksdagen var alla pionjärer men de hade varit med länge i politiken.

  • Varför blev de politiker?
  • Hur länge stannade de i riksdagen?
  • Vilka typer av frågor arbetade de mest med?
  • Varför tror du att de engagerade sig i just dessa frågor?
  • Fanns det andra kvinnor från samma tid som skulle kunnat ta plats istället?

Sök här på webbplatsen efter mer kunskap om de fem första kvinnorna i riksdagen.

76. Använd hashtaggen #firademokratin i sociala medier

Sök efter vad andra diskuterar på Twitter och delar på Instagram under hashtaggen #firademokratin.

Delta i samtalet själv genom att posta ett inlägg eller dela en bild. Tagga ditt inlägg med #firademokratin.

77. Få koll på partipolitiken

Ända sedan demokratins genombrott har partierna stått i centrum för det politiska livet. Partierna samlar medlemmar och väljare med liknande åsikter, formulerar partiprogram, utreder samhällsfrågor och tar fram förslag till reformer. Det är faktiskt svårt att tänka sig ett fungerande demokratiskt styre utan partier.

För att kunna göra ett välinformerat val krävs kunskap. Väljarna behöver förstå hur samhället fungerar, bilda sig en uppfattning om vilken samhällsutveckling de önskar och inte minst: sätta sig in de olika partiernas program. 

Gör så här:

  • Ringa in en eller flera samhällsfrågor som känns särskilt viktiga för dig. Det kan exempelvis gälla skolan, miljön, försvaret, sjukvården, jämlikhet eller brottsbekämpning. 
  • Sök fram partiprogram eller beskrivningar av olika politikområden via partiernas webbplatser. 
  • Jämför partiernas ståndpunkter. Vilka likheter och skillnader kan du se? Vilket parti har åsikter och idéer som liknar dina egna?

78. Gör ett konstverk som illustrerar demokrati

Ta fram skaparlusten inom dig och måla en demokratitavla! Fotografera och dela gärna i dina sociala medier. Tagga #firademokratin

79. Lär dig något nytt om Sveriges statsskick

Hur mycket känner du till om Sveriges statsskick, grunden för vårt lands demokratiska styre? Oavsett din kunskapsnivå kan du säkert lära dig mer! Börja med att lista de saker du redan vet om vårt statskick. 

Läs grundlagarna på nätet via de länkar som finns på riksdagens webbplats. Utmana gärna en kompis – vem av er har lärt er mest? 

Grundlagarna på riksdagens webbplats

80

80. Leta upp en rösträttskvinna från dina trakter

Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt var landsomfattande med lokalföreningar över hela Sverige.  Sök upp fakta om din närmaste lokalförening och se vad de gjorde för aktiviteter för att sprida budskapet om kvinnlig rösträtt i början av 1900-talet. 

  • Hur såg det ut där du bor?
  • Vilka rösträttskvinnor var ledande i ditt närområde, kommun eller region? 

81. Ordna ett möte med riksdagens skolkommunikatörer

Visste du att riksdagens skolkommunikatörer arrangerar möten där elever och lärare kan lära sig mer om demokrati och riksdagens roll i samhället? Alla skolklasser är välkomna att boka ett möte som vi anpassar efter elevernas ålder och förkunskaper.

I vanliga fall är träffarna på plats i riksdagshuset, men tills vidare hålls träffarna digitalt.

Boka ett digitalt studiebesök på riksdagens webbplats

82. Lär dig mer om rösträttsstrecken

Ett rösträttsstreck är en begränsning i rösträtten. Från början var det endast män som hade en viss inkomst och inflytande som fick rösta. I dag är de enda två begränsningarna vi har kvar ålder och medborgarskap. För att rösta till riksdagen behöver du vara svensk medborgare och ha fyllt 18 år.

Vilka andra streck har det funnits de senaste 100 åren och varför kallas det rösträttsstreck?

Sök efter mer kunskap om rösträttsstrecken här på webbplatsen.

83. Skriv ner ditt bästa förslag för att stärka demokratin

Gnugga geniknölarna och sprid ditt förslag i sociala medier. Tagga #firademokratin

84

84. Utforska studiematerial om demokratin

Det finns massor av studiematerial, spel och böcker som handlar om Sveriges demokratiska system. Mycket är gratis och kan beställas eller laddas ned från riksdagens webbplatser.

Om du går i skolan kan du be din lärare att beställa hem klassuppsättningar av materialet.

85. Diskutera när Sverige egentligen blev en demokrati

Blev Sverige en riktig demokrati efter valet 1921 när vallokalerna öppnade för både män och kvinnor? Eller var det först 1989 när det sista rösträttsstrecket togs bort och även människor som tidigare stått under förmyndarskap fick gå och rösta? Vad tycker du?

Läs om de olika rösträttsbegränsningarna och stegen som togs för att Sverige skulle bli en demokrati på tidslinjen.

Tidslinje

86. Följ och kommunicera med politiker via sociala medier

Alla partier och många enskilda politiker använder sociala medier för att kommunicera och föra ut politiska budskap. Genom att följa en politiker får du direkt insyn i deras vardag och kan dessutom delta i debatten själv.

Gör så här för att följa en politiker:

  • Välj en eller flera politiker som du vill följa. Om du inte vet någon på förhand kan du söka fram namnen på förtroendevalda i din kommun, region eller via riksdagens webbplats. 
  • Sök efter politikerns namn, ort och partitillhörighet. Du kan även lägga till sökord för specifika sociala medier som ”Twitter” eller liknande.
  • Följ politikern via ditt konto och passa på att ställa frågor om ämnen som intresserar dig – de flesta svarar snabbt!

Tips: Om du inte vill följa en speciell politiker kan du följa partiernas officiella konton, som du enklast hittar via partiernas webbplatser.

87. Gör en riksdagsenkät

De politiska partierna är en viktig länk mellan folket och de folkvalda politikerna. Genom att ställa frågor till riksdagspartierna kan du lära dig mer om de olika partiernas politiska program och åsikter. Dessutom ger du partierna chansen att fånga upp just dina funderingar och idéer. Sammantaget gör det också demokratin starkare.

Gör så här:

  • Gör en enkät: Skriv ner 3–5 tydliga frågor som partierna ska besvara.
  • Skicka enkäten till minst två olika riksdagspartier. Kontaktuppgifter finns på partiernas egna webbplatser och under Ledamöter & partier på riksdagens webbplats
  • Det kan ta lite tid innan du får svar, så ha tålamod. När svaren kommer: Jämför vad partierna har svarat. Vilka likheter och skillnader ser du i svaren?
88

88. Skriv en insändare eller debattartikel

De flesta tidningar tar emot insändare och debattartiklar från läsarna. På så sätt kan alla medborgare uttrycka åsikter och även försöka påverka vad andra tycker. En levande debatt och ett fritt utbyte av åsikter och information är avgörande för att demokratin ska fungera.

Debattartiklar argumenterar för en viss åsikt eller ståndpunkt och innehåller ofta förslag till förändringar i samhället. Insändare är lite kortare texter med friare form: det kan vara uppmaningar, hälsningar eller bara ren information om något som fler borde känna till. 

Gör en lista med 5–10 saker som du vill förändra, eller bara informera om. Välj ut en fråga som känns allra viktigast. Skriv ned det du vill ha sagt, så kortfattat och sakligt som möjligt. Skicka in texten till din lokaltidning eller någon större dagstidning eller tidskrift.

Grattis: nu har du bidragit till att hålla debatten och därmed också demokratin levande!

Läs mer:

Grundlagar och värderingar

89. Jämför och granska: Hur bra är Sveriges demokrati?

Ett sätt att utvärdera hur bra Sveriges demokrati fungerar är genom jämförelser med andra länder. 

Gör så här:

  • Sök information från några av de demokratiindex som beskrivs på Demokrati på väg – Hur bra är dagens demokrati?
  • Jämför Sverige med Finland, USA, Sydafrika och Ryssland – eller några andra länder som du själv väljer.
  • Undersök: Hur står sig Sverige i jämförelse med dessa länder? 
  • Analysera: Kan du se varför Sverige presterar bättre eller sämre i jämförelse med de undersökta länderna? Vilka variabler och värden ligger till grund för indexets jämförelsetal? 

Extrauppgift: Ladda hem den senaste demokratirapporten från V-Dem - Varieties of Democracy (på engelska) och läs forskarnas ”Executive Summary”. Sammanfatta: Hur utvecklas demokratin, globalt sett?

90. Lär dig vilka demokratins grundläggande principer är

Vad kännetecknar en demokrati egentligen? Forskare och experter har kommit fram till några grundläggande principer för vad en demokrati är.

Demokratins kännetecken

Vilken tycker du är viktigast? Skriv gärna och dela på sociala medier. Tagga #firademokratin

FILM

91. Lär dig mer om demokratins genombrott

I Sverige får alla svenska medborgare över arton år rösta. Men så har det inte alltid varit. Den här filmen berättar hur vi fick allmän och lika rösträtt i Sverige.

Se filmen om demokratins genombrott!

92. Lämna synpunkter på en utredning

I många sammanhang kan andra än politiker delta när ett beslut ska fattas. Experter, föreningar, företag och även allmänheten kan lämna synpunkter på utredningar och förslag i olika sammanhang.

I kommunen kan du exempelvis lämna synpunkter på översikts- och detaljplaner, där politikerna bestämmer hur marken ska användas. I staten kan du ta del av pågående utredningar och skicka in dina synpunkter till regeringen, och ett liknande förfarande finns även hos EU-kommissionen.

Sätt dig in i någon fråga som utreds just nu, tyck till och skicka in dina synpunkter till politikerna!

93. Lär känna ett av landets små partier

Åtta partier är representerade i Sveriges riksdag. Men det fanns dessutom över 30 andra partier som ställde upp med egna valsedlar i senaste valet, och ännu fler som fick registrerade röster utan att ha beställt valsedlar. Väldigt många små partier nådde alltså inte upp till den så kallade fyraprocentsspärren och fick därför inte några platser i riksdagen.

Men kanske når de hela vägen fram i kommande val, eller valet efter det. Alla partier har ju en gång i tiden varit små, och flera av riksdagspartierna fick kämpa länge innan de lyckades samla tillräckligt med röster för att ta plats i riksdagens kammare.

Undersök ett eller flera partier som hamnat under riksdagsspärren och sök efter mer information om vilka frågor dessa partier driver.

Fundera:

  • Varför tror du att just det här partiet har bildats?
  • Skiljer sig partiets program och åsikter från andra partier?
  • Tror du att partiet i framtiden kan komma in i riksdagen?

Valpresentation 2018 på Valmyndighetens webbplats

94

94. Se en riksdagsdebatt

I kammaren debatterar riksdagens ledamöter och fattar beslut som rör vår vardag. Genom att följa en debatt får du chansen att själv höra politikernas argument för partiets politik. Du kan även ta del av granskande utfrågningar om regeringens arbete, särskilda debatter om utrikespolitik och mycket annat. 

Följ debatterna:

95

95. Läs tryckfrihetsförordningen

Sveriges första tryckfrihetsförordning fastställdes av riksdagen redan 1766. Redan då syftade lagen till öppenhet, insyn, informationsfrihet och frihet från censur. Lagstiftningen har därefter skrivits om och utvecklats i omgångar.

Läs nedan angivna delar av tryckfrihetsförordningen på nätet och besvara sedan frågorna. 

Tryckfrihetsförordningen på riksdagens webbplats

Frågor:

  • Vad är syftet med tryckfriheten? (se 1 kap. 1 §)
  • Vilka friheter innebär tryckfriheten? (se 1 kap. 1 §)
  • Vad är syftet med handlingsoffentligheten? (se 2 kap. 1 §)
  • Vad är en allmän handling? (se 2 kap. 3–4 §§)
  • Vilka gärningar räknas som olagliga och straffbara tryckfrihetsbrott? (se 7 kap. 1–21 §§)

Tryckfriheten innebär en frihet för var och en att i tryckt skrift uttrycka tankar, åsikter och känslor samt att offentliggöra allmänna handlingar och i övrigt lämna uppgifter i vilket ämne som helst.

Tryckfrihetsförordning (1949:105)

96. Beskriv ett demokratiskt drömsamhälle

Samhällsvetare och demokratiforskare jobbar ofta med så kallade idealtyper. Enkelt uttryckt handlar metoden om att hitta typiska eller ideala egenskaper hos olika samhällsfenomen.

Testa metoden genom att försöka beskriva ett demokratiskt drömsamhälle!

Exempel på frågor att fundera över:

  • Vilka rättigheter bör gälla för alla medborgare i en ideal, perfekt demokrati?
  • Hur ska folket kunna påverka samhällets gemensamma beslut?
  • Vilka människor i ett land ska räknas till ”folket”?
  • Nämn några andra saker i samhället som krävs för att demokratin ska fungera väl!

Sammanställ gärna era slutsatser och dela med andra på sociala medier! Tagga med #firademokratin

97. Se riksdagens demokratifilmer på Youtube

Ett snabbt och enkelt sätt att sätta sig in i historien om demokratins genombrott är att titta på riksdagens filmer på Youtube. Här får du en snabb överblick över hur vi fick demokrati i Sverige. 

Se filmerna på riksdagens Youtube-kanal:

Fira demokratin! på Youtube

98

98. Lär dig mer om Sveriges nationella minoriteter

Den moderna demokratin bygger på majoritetsprincipen: Den som får flest röster vinner valet eller omröstningen. Men om majoriteten kan bestämma vad som helst kan det leda till att enskilda personer eller hela folkgrupper behandlas illa. Därför skyddas alla människors fri- och rättigheter genom grundlagarna och genom annan särskild lagstiftning.

Det gäller inte minst Sveriges fem nationella minoriteter. De nationella minoriteterna har befolkat Sverige under en lång tid. Grupperna har en uttalad samhörighet och en religiös, språklig eller kulturell tillhörighet. Det innebär bland annat att medlemmar i dessa minoritetsgrupper har rätt att behålla och utveckla sina språk och sina traditioner.

Lär dig mer om de nationella minoriteterna:

  • Vilka är Sveriges nationella minoriteter och när fick de ett särskilt skydd i svensk lagstiftning?
  • Vilka språk räknas som minoritetsspråk?
  • Ge exempel på traditioner eller seder som förknippas med de nationella minoriteterna!
99

99. Läs magasinet ”Demokratin står aldrig stilla”

Magasinet Demokratin står aldrig stilla presenterar demokratins historia från rötterna i medeltidens tingsplatser till dagens enkammarriksdag. Läs om människorna, de historiska processerna, debatterna och besluten som fört oss fram till dagens läge.

Magasin: Demokratin står aldrig stilla

100. Skapa ett rättighetskollage

Läs på om de mänskliga rättigheterna samt de fri- och rättigheter som står inskrivna i regeringsformen.

Kungörelse (1974:152) om beslutad ny regeringsform på riksdagens webbplats

Skapa sedan ett vackert kollage som i text och bild visar våra gemensamma rättigheter och friheter. Jobba gärna tillsammans i skolan eller på arbetsplatsen. Sätt upp era verk i trapphallen, aulan eller någon annan plats där alla kan se det ni skapat.