accessibilityaddangle-leftangle-rightarrow-downarrow-leftarrow-rightarrow-upsound-activebookconfetti_arrow_leftconfetti_arrow_leftdocumentdownloademailexternalglobeLinkplayremovesearchsharestop-watch
Kvinnor 1914 Kvinnor 1914

Vad är demokrati?

Vilka ska få vara med och bestämma och vad ska medborgarna styra över? Dessa frågor är lika aktuella i dag som de var för hundra år sedan. Samhället och omvärlden hade förändras vilket ledde till nya utmaningar och förutsättningarna var inte de samma i början av förra seklet. Här kan du läsa mer om vad som kännetecknar en demokrati och om synen på medborgarskapet runt förra sekelskiftet.

Tema: Demokratins genombrott
För ungefär hundra år sedan beslutade riksdagen att införa allmän och lika rösträtt. Här kan du läsa om vägen fram till demokratins genombrott 1918–1922 och om utvecklingen därefter. Följ med på en resa genom vår demokratis historia.

Folkstyrets grundläggande frågor

Demokrati betyder ”folkstyre”. Ordet har sitt ursprung i antikens Grekland. Så mycket är nog de flesta överens om. Men vad betyder det i praktiken?

För ungefär hundra år sedan fick kvinnor och män allmän och lika rösträtt. Det var en lång rad händelser som ledde fram till de avgörande besluten och demokratin fortsätter fortfarande att utvecklas. Då, liksom nu, behöver vi fundera över folkstyrets grundläggande frågor.

  • Vilka ska få vara med och bestämma? Ska precis alla få rösta, eller bör väljarna uppfylla vissa krav?
  • Vad ska medborgarna styra över? Ska vi sträva efter ett samhälle där många beslut fattas gemensamt med demokratiska metoder, eller bör varje person få bestämma det mesta själv?
  • Hur ska styret fungera i praktiken? Ska besluten fattas genom folkomröstningar? Eller är det mer praktiskt att välja politiker som sedan fattar besluten?

Under åren 1918–1922 fattade riksdagen ett antal beslut som gjorde att nästan alla vuxna kvinnor och män fick rätt att rösta och ställa upp i valen. Den politiska makten flyttades över från några få mäktiga män till majoriteten av folket.

När Sveriges första folkvalda riksdag samlades 1922 kunde rösträttsrörelsen sätta punkt. Samtidigt inleddes en ny era. När demokratins ideal och möjligheter skulle förverkligas uppenbarade sig även många nya problem och utmaningar. Kvinnor, lågutbildade, ekonomiskt utsatta och vissa andra grupper fick jobba hårt för att vinna verkligt politiskt inflytande. Valdeltagandet var inledningsvis lågt.

Välfärdsstaten och den offentliga sektorn byggdes ut i snabb takt från 1930-talet och framåt. Politiken började professionaliseras: Skulle demokratin kanske utvecklas till en ny form av elitstyre?

Debatten och kampen har alltså fortsatt. Demokratins grundläggande frågor är lika aktuella i dag som de var 1918. Samhället och omvärlden förändras snabbt, vilket ständigt väcker nya frågor att besvara. Varför inte rösta via mobilen? Borde vi kanske ha en världsregering som kan fixa klimatet, krigen och svälten? Är det dags att låta barn rösta? Borde experter – eller kanske datorer och AI – bestämma mer?

Framtiden innehåller både utmaningar och möjligheter. Den svåra frågan ”vad är demokrati” måste vi besvara tillsammans, om och om igen.

Demokratins kännetecken

Demokratin har många former. Dess ideal och beslutsmetoder kan användas i skolklasser, föreningar, kommuner, stater och även internationellt.

Demokrati betyder folkstyre. I alla demokratier är det alltså folket som har den politiska makten men det kan i praktiken se olika ut i olika demokratiska stater. Det finns dock några grunder att följa.

  1. Folket styr genom regelbundna och rättvisa val och omröstningar. Alla medborgare över en viss ålder har en röst var. Det alternativ som får flest röster vinner.
  2. Politisk mångfald (pluralism): Det måste finnas minst två – gärna flera – konkurrerande kandidater, partier eller politiska alternativ som väljarna kan välja mellan.
  3. Rättigheter: Alla medborgare kan starta partier, ställa upp i val, demonstrera, debattera och påverka med andra lagliga metoder. Med andra ord: folket ska ha vissa politiska fri- och rättigheter.

Redan under 1800-talet hade Sverige genomfört reformer som ökade folkets politiska fri- och rättigheter. Det fanns också en mångfald av politiska åsikter som kunde uttryckas förhållandevis fritt. Men demokratins verkliga genombrott skedde först under åren 1918–1922. Först då fick nästan alla vuxna kvinnor och män rösträtt. De blev dessutom valbara och kunde ställa upp i valen till riksdag, landsting och kommuner.

Synen på medborgarskapet

Kampen för demokratiska reformer i början av 1900-talet handlade inte bara om rätten att rösta. Minst lika viktig var synen på medborgarskapet, som kan betraktas som ett avtal mellan individen och staten.

Man kan säga att staten garanterar medborgarna vissa fri- och rättigheter, men måste samtidigt måste medborgarna uppfylla plikter i form av exempelvis skolgång, värnplikt, laglydnad och skatteinbetalningar.

Det tidiga 1900-talet

Det tidiga 1900-talets Sverige var ett samhälle som inom nästan alla områden dominerades av äldre, förmögna män. Politiken, kyrkan, kultur- och affärslivet styrdes huvudsakligen av män ur de övre samhällsklasserna. Makt, status och livsmöjligheter berodde mycket på livets lotteri.

Synen på social klass och kön gjorde att över 90 procent av folket inte räknades som fullvärdiga medborgare vid 1900-talets början. Fattiga, kriminella, sjuka och andra grupper med låg social status saknade rösträtt. Kvinnorna saknade inte bara rösträtt utan hade i många fall begränsade möjligheter att bestämma över sin privatekonomi och fick kämpa för rätten till högre utbildning och statliga tjänster.

Livet som kvinna såg olika ut beroende på vilken klass man föddes in i. I borgerskapet och inom adeln fanns en strikt uppdelning mellan könen där kvinnor ansågs bäst lämpade att ta hand om omsorg om barn och familj medan mannen gjorde affärer, försvarade landet och skötte politiska frågor.

Andra kvinnor arbetade hos borgarskapets kvinnor som hembiträden, husfruar eller barnflickor och möjliggjorde för dessa att engagera sig i föreningar och folkrörelser som växte fram under den här tiden. På landet arbetade alla, kvinnor och män, sida vid sida. Arbetarklassens kvinnor hade inget annat val än att hjälpa till med försörjningen till familjen bland annat som fabriksarbetare när industrialiseringen tog fart. Trots det sågs kvinnor inte som fullvärdiga medborgare utan var omyndiga och inte lämpade för det politiska livet. Den som föddes som kvinna fick räkna med att ledas av manliga förmyndare genom livet.

Synen på medborgarskapet

Under den senare delen av 1800-talet hade dock synen på medborgarskapet börjat förändras. Liberala och socialistiska idéer vann anhängare bland både män och kvinnor. Den rådande samhällsordningen utmanades i grunden när både män och kvinnor ställde krav på ett fullvärdigt medborgarskap oavsett klasstillhörighet eller kön.

Demokratins genombrott 1918–1922 förändrade medborgarskapet i grunden. Såväl kvinnor som män fick då lika rösträtt, oberoende av inkomst. Vid samma tid blev alla vuxna kvinnor myndiga och kravet på fullgjord värnplikt togs bort. Strax därefter fick kvinnor rätt till högre statliga tjänster. De stora rösträttsreformerna skulle komma att följas av många stora och små förändringar, i strävan efter ett mer jämställt och jämlikt medborgarskap.

Tema: Demokratins genombrott

Nästa avsnitt: Tidiga tecken på folkstyre

Bild i toppen på sidan: Kampen för demokratiska reformer i början av 1900-talet handlade inte bara om rätten att rösta. Minst lika viktig var synen på medborgarskapet. På bilden uppvaktar kvinnor från rösträttsrörelsen statsminister Hammarskjöld 1914 med krav om full politisk medborgarrätt och rösträtt.
Foto: Signe Bergmans samling, Riksdagsförvaltningen