accessibilityaddangle-leftangle-rightarrow-downarrow-leftarrow-rightarrow-upsound-activebookconfetti_arrow_leftconfetti_arrow_leftdocumentdownloademailexternalglobeLinkplayremovesearchsharestop-watch
EU-flaggor och byggnad EU-flaggor och byggnad

Rösträtt i en globaliserad värld

Den tidiga demokratin stängde ute kvinnor, egendomslösa och invandrare. I dag är det självklart att både kvinnor och män har rösträtt, oavsett hur rika eller fattiga de är. Men hur ska beslut fattas när så många av världens problem är globala? Och var ska man ha rösträtt i en värld där så många människor rör sig över nationsgränserna?

Tema: Demokratins genombrott
För ungefär hundra år sedan beslutade riksdagen att införa allmän och lika rösträtt. Här kan du läsa om vägen fram till demokratins genombrott 1918–1922 och om utvecklingen därefter. Följ med på en resa genom vår demokratis historia.

Var ska man ha rösträtt?

Den tidiga demokratin byggde på ägande, medborgarskap och att vara man. Kvinnor och egendomslösa hade ingen plats i politiken.

I den moderna demokratin ska däremot alla människor behandlas lika, oavsett kön, inkomst, sexuell läggning eller religiös tillhörighet. Men fortfarande spelar väljarnas nationalitet en avgörande roll för deras möjligheter att rösta och bli valda.

I mitten av 1800-talet var endast 2 promille av Sveriges befolkning födda utomlands. I slutet av 2017 hade andelen ökat till 18,5 procent (1,9 miljoner personer). Samtidigt är det fortfarande många som flyttar ut från Sverige. 6–7 procent av de svenska medborgarna bor numera utomlands.

Ökad globalisering och migration gör att vi på nytt måste fundera över några av demokratins kärnfrågor. Vilka ska få vara med och bestämma? Var ska man ha rösträtt i en värld där så många människor rör sig över nationsgränserna? Hur ska beslut fattas när så många av världens problem är globala?

Emigrationen från Sverige

Stora förändringar sker sällan smärtfritt. Den snabba omvandling som Sverige genomgick under 1800-talet och det tidiga 1900-talet öppnade upp för demokratiska reformer och ökad ekonomisk tillväxt.

Men det var många som inte orkade vänta på förbättringar. Från 1850 till 1930 utvandrade ca 1,5 miljoner människor från Sverige. De reste från svält, missväxt och trångboddhet. De flesta åkte till USA – frihetens och möjligheternas land.

I flera amerikanska delstater kunde de nyanlända svenskarna omgående köpa mark, rösta i valen och utöva sin religiösa tro som de ville. Ja, i vissa delstater fick svenskarna rösta även utan amerikanskt medborgarskap. Det var rättigheter som de hade saknat hemma i Sverige. I rösträttsdebatten fördes USA ofta fram som ett gott exempel: Om svenskarna fick samma frihet som amerikanerna, så skulle nog inte så många emigrera. När den svenska staten utredde emigrationsfrågan 1907 blev slutsatsen att Sverige borde införa allmän rösträtt, bygga bättre bostäder (så kallade egnahem) och ett bättre skolväsen.

emigrationen.jpg
Cirka 1,5 miljoner människor utvandrade från Sverige.
Foto: Historiska bilder

Invandringen ökar

Efter det första världskriget vände utvecklingen och människor utvandrade inte i samma utsträckning från Sverige.

Landets välfärd byggdes ut och folk fick det bättre ekonomiskt. Samtidigt skärpte USA reglerna för invandring, när trängseln, arbetslösheten och de sociala problemen ökade. Emigrationen från Sverige minskade.

Under andra världskriget tvingades miljontals människor på flykt. Till Sverige kom bland annat finnar, norrmän, danskar, polacker, tyskar och balter. De flesta återvände till sina hemländer efter kriget. När freden kom var stora delar av Europa sönderbombade. Många européer kom då för att jobba i den svenska industrin, som inte hade förstörts under striderna.

Sedan efterkrigstiden har immigrationen varit större än emigrationen. Många kommer fortfarande för att jobba och studera, men sedan 1980-talet dominerar asylinvandringen. De senaste 40 åren har människor flytt hit från bland annat Chile, Libanon, Eritrea, Iran, Irak, forna Jugoslavien, och Syrien.

Utlandssvenskar

Cirka 600 000–700 000 svenska medborgare bor utomlands.

De har kvar sin rösträtt och sitt medborgarskap i Sverige, oavsett hur länge de vistas utomlands. 

Tidigare stod inte de så kallade ”utlandssvenskarna” med i röstlängderna, men sedan 1968 går det att rösta även från utlandet.

I det senaste riksdagsvalet deltog endast 30 procent av utlandssvenskarna. Riksdagen har beslutat att arbeta för ett högre valdeltagande bland svenskar i utlandet, exempelvis genom utökade öppettider på ambassader och konsulat, där röstningen sker. 

utlandssvenskar.jpg
Foto: Hilding Mickelsson, Hälsinglands museum

Nya svenskar i politiken

Det kan ta tid att komma in i ett nytt samhälle, vilket också statistiken visar.

Valdeltagandet bland utländska medborgare och svenskar med utländsk bakgrund är lägre än genomsnittet.

I dessa grupper är det också färre som engagerar sig politiskt, och relativt få blir invalda i riksdagen och andra politiska församlingar.

I befolkningen som helhet har cirka 24 procent utländsk bakgrund (2017). ”Utländsk bakgrund” betyder att personen är född i ett annat land än Sverige, eller har två föräldrar som är födda i utlandet. I riksdagen har mindre än 10 procent av ledamöterna utländsk bakgrund. I kommunerna varierar siffrorna kraftigt. Det finns kommuner där över 25 procent av de förtroendevalda är födda utomlands, men det finns också kommuner där ingen politiker i fullmäktige är det.

Flera kurvor pekar dock uppåt: I riksdagen ökar andelen ledamöter som har rötterna i andra länder, och valdeltagande har ökat ganska kraftigt sedan början av 2000-talet. I de kommunala valen går trenden däremot nedåt. Bland yngre medborgare med utländskt medborgarskap deltar få i valen till kommunfullmäktige (26 procent 2014).

Övernationell demokrati

1995 gick Sverige med i Europeiska unionen (EU) där vi samarbetar med 27 andra länder.

Vart femte år kan svenska väljare rösta i EU-parlamentsvalet, för att på så sätt påverka politiska frågor inom hela unionen.

Samtidigt har medborgare och politiker i andra EU-länder fått inflytande över svensk politik, eftersom EU inom vissa områden kan stifta lagar som är direkt bindande för samtliga medlemsstater. Medlemskapet i EU innebar alltså att vi gav upp en del av vårt nationella självbestämmande, i utbyte mot möjligheten att påverka Europapolitiken.

EU är världens enda övernationella union med ett direktvalt parlament. I FN och andra internationella organisationer gäller i stället suveränitetsprincipen. Det innebär att varje stat själv bestämmer om den vill ingå ett visst avtal eller fatta ett särskilt beslut.

Det finns olika meningar i fråga om demokratin verkligen fungerar övernationellt eller globalt. Vissa anser att demokratin fungerar bäst på lokal och nationell nivå. Andra hävdar att dagens globala problem kräver demokratiska lösningar över nationsgränserna.

Ett förslag som har förts fram är att demokratin i framtiden borde bli mer kosmopolitisk. Det innebär i korthet att demokratiska beslut ska fattas av de människor som är berörda av den aktuella frågan – oavsett deras nationella medborgarskap, eller på vilken sida av ett visst lands gränser som de befinner sig.

Tema: Demokratins genombrott

Föregående avsnitt: Grupper utan rösträtt

Bild i toppen på sidan: 1995 blir Sverige medlem i EU där vi samarbetar med 27 andra länder. Sedan dess får svenska väljare rösträtt i EU-parlamentsvalet och delar av riksdagens lagstiftande makt har förts över till EU.
Foto: EC Audiovisual Services