accessibilityaddangle-leftangle-rightarrow-downarrow-leftarrow-rightarrow-upsound-activebookconfetti_arrow_leftconfetti_arrow_leftdocumentdownloademailexternalglobeLinkplayremovesearchsharestop-watch
Panelen i seminariet Är vår demokrati hotad? i Almedalen 2019 Panelen i seminariet Är demokratin hotad? i Almedalen 2019.

Är vår demokrati hotad?

Under Almedalsveckan arrangerade Sveriges riksdag flera seminarier på temat demokrati. I seminariet ”Är vår demokrati hotad?” diskuterade en panel bestående av Andreas Norlén, talman, Sveriges riksdag, Micael Bydén, överbefälhavare, Försvarsmakten, Brit Stakston, mediestrateg och digital specialist och Sören Holmberg, professor i statsvetenskap, Göteborgs universitet, de utmaningar som demokratin står inför just nu.

Vår tid kännetecknas av snabba förändringar tekniskt, politiskt och socialt. Större delar av våra liv blir digitala, fler förtroendevalda upplever hot mot sitt politiska engagemang och ett osäkert omvärldsläge gör att försvaret stärks. Det var utgångspunkten i diskussionen om vilka utmaningar står demokratin inför – och tar vi den för given? 

I diskussionen lyfte Micael Bydén, överbefälhavare (ÖB) att omvärlden är komplex att läsa och svårförutsägbar. Han konstaterade att det ligger en rad hot mot våra demokratiska värden, till exempel genom polarisering, extremism och debattklimat. Det vi tar för självklart, som alla människors lika värde, freden och friheten är också hotade. Bydén tryckte på att det är extremt viktigt att vi är överens om och värnar de värden vi har i samhället.

almedalen19-panel-778b.jpg
Talman Andreas Norlén och överbefälhavare Micael Bydén. Foto: Stig Hammarstedt

Hårt debattklimat hotar demokratin
Talman Andreas Norlén lyfte att vår demokrati handlar dels om jämställdhet, dels om kompromisser. Han jämförde med tiden runt 1918 och demokratins genombrott och de första valen med allmän och lika rösträtt. Han gav exempel på hur vi uppvisat förmåga till kompromisser och breda uppgörelser tidigare och menade att den förmågan reduceras i ett hårt debattklimat.  

– De allra flesta förtroendevalda i vårt land är fritidspolitiker som ger av sin tid för att utifrån sina förutsättningar göra Sverige bättre. Man ska mötas av värme, kärlek och respekt då, menar Norlén.

I förlängningen kan det hårda klimatet göra att människor väljer att inte engagera sig och det är också ett hot mot demokratin. Men han understryker att alla vi som tror på demokratin är så oändligt många fler och om vi samlar oss kan vi bemöta det här hotet.

Flera faktorer bakom färre demokratier
Sören Holmberg, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, konstaterade att antalet demokratier, enligt olika beräkningar, ökade fram till cirka 2006­-2008, men sedan dess har kvaliteten hos demokratierna stått still eller försvagats.

Enligt Holmberg är hoten mot demokratierna auktoritära regimer och extrem nationalism men också om hur vi använder sociala medier som nyhetskällor. Partierna tappar också medlemmar och vi ser ökade klyftor ekonomiskt i samhället och också klyftor mellan land och stad.

almedalen19-panel-778.jpg
Micael Bydén, överbefälhavare, Försvarsmakten, Brit Stakston, mediestrateg och digital specialist och Sören Holmberg, professor i statsvetenskap, Göteborgs universitet. Foto: Stig Hammarstedt

Sociala medier ett verktyg för antidemokratiska krafter
Brit Stakston, mediestrateg och digital specialist, håller med om att sociala medier kan vara ett problem men menar att de antidemokratiska krafterna fungerar bättre och är de som mest har förstått hur man använder den nya digitala arenan för att få ut sina budskap.

– Digitaliseringen, urbaniseringen och globaliseringen hänger ihop. Det är en fantastisk möjlighet vi har men vi som lever mitt i demokratin är lite för lata och tar den för given. Vi behöver bättre förklara hur den representativa demokratin fungerar.

Avslutningsvis konstaterade panelen att vi tillsammans behöver titta på vad det är som gör att de antidemokratiska krafterna använder den nya digitala arenan i så hög grad och att de som tar demokratin för given inte agerar i samma utsträckning. Det finns mycket att göra för att försvara den representativa demokratin.

– Glimtarna av hopp finns i det samhällsengagemang som ändå finns. Man måste förstå och lära av det som sker på nätet för att fånga upp engagemanget, säger Brit Staktson.

Webb-tv från seminariet Är vår demokrati hotad? på riksdagens webbplats